S startar säkerhetspolitisk dialog i partiet

I ett utskick till partiorganisationen konstaterar partiledningen att Sveriges säkerhetspolitiska läge förändrades i grunden med Rysslands invasion av Ukraina.

Detta "får konsekvenser för Sveriges säkerhetspolitiska läge, och för Socialdemokraternas säkerhetspolitiska vägval", heter det i utskicket som TT tagit del av.

– Det här riktar sig dels mot förtroendevalda, dels mot medlemmar som är intresserade av de säkerhetspolitiska frågorna, för att vi ska få en bredare förståelse för vad som har hänt i vår omvärld och lära oss om för- och nackdelarna med vår nuvarande säkerhetspolitiska linje, säger partisekreteraren Tobias Baudin till TT.

Skyndsam process

Processen startas omgående och ska ske "skyndsamt", enligt Baudin. Han siktar på att den ska vara klar före sommaren.

– Partistyrelsen är högsta beslutande organet som äger frågan. De förtroendevalda kommer att ha egna möten och vi kommer att fånga upp det, och sedan avgör partistyrelsen om vi ska behålla vår säkerhetspolitiska linje eller ändra den, säger Baudin.

Diskussionen ska inte bara handla om ja eller nej till Nato, utan handla brett om vad som gagnar Sveriges säkerhet bäst.

– Natofrågan är naturligtvis en del av det, säger Tobias Baudin.

Öppnat dörren

Han understryker att det inte handlar om en Natodebatt i partiet, men hur de ska undvika det är svårt att förstå.

Partiets kongress i november förra året konstaterade: "Den militära alliansfriheten är ett fundament i Sveriges säkerhetspolitik (...). Den ger oss handlingsfrihet att agera på det sätt som bäst gagnar avspänning och en fredlig utveckling, samt säkrar vår självständighet i utrikespolitiken. Därför ska Sverige inte gå̊ med i Nato".

Tre månader senare invaderade Ryssland Ukraina.

Nu talar statsminister Magdalena Andersson om att den militära alliansfriheten "har" tjänat Sverige väl. Hon har öppnat dörren genom att inte utesluta ett Nato-medlemskap.

Före valet

En säkerhetspolitisk omprövning pågår mellan regeringen och riksdagspartierna som ska vara klar i slutet av maj. Samma sak pågår i Finland, där motsvarande analys ska presenteras före påsk. Ett besked från den finska regeringen väntas redan i maj.

Socialdemokraterna behöver inte hålla någon ny kongress för att ändra kongressbeslutet. Det är partistyrelsen som äger frågan.

Den säkerhetspolitiska dialog som nu startas ska inte leda fram till något besked från partidistrikten om vad man kommit fram till. I stället ska partistyrelsen "lyssna in" diskussionen.

Sedan kan partistyrelsen fatta sitt beslut och hänvisa till att partifolket fått vara med. Ett beslut väntas med stor sannolikhet i god tid före valet.

Trycket ökat

Socialdemokraterna vill för allt i världen inte ha Natofrågan i valrörelsen. Risken att gå in i den utan ett eget besked är att man helt enkelt tappar röster höger ut.

Partiets dilemma är att man vet att man även riskerar att tappa röster vänsterut, om man går in i valrörelsen med ett ställningstagande för Nato.

Sedan Sverigedemokraterna svängt 180 grader i frågan och nu, om Finland går med, är beredda att stödja en medlemsansökan, så finns det en majoritet i riksdagen för detta.

Moderatledaren Ulf Kristersson har dessutom sagt att han, om han blir statsminister, är beredd att lämna in en ansökan, även om S inte är med på tåget, vilket ökat trycket på Socialdemokraterna att ta ställning.