Nye ministern: Vi har mycket att lära av Ukraina

Nio månader efter Rysslands angrepp på Ukraina konstaterar Pål Jonson (M) framförallt en sak.

– Man visar en bestialitet i sin krigföring, säger han.

Försvarsministern konstaterar att Ryssland inte har någon respekt för folkrätt eller internationell rätt och är villigt att ta stora politiska och militära risker för att uppnå sina målsättningar.

– Brutaliteten har varit påtaglig, säger Jonson.

Det är något som Sverige, enligt försvarsministern, nu måste förhålla sig till när ett starkare försvar ska byggas upp.

Är inspirerande

Jonson pekar på att Ryssland efter den 10 oktober skruvat upp krigföringen ännu mer genom att bedriva fjärrstridsbekämpning med robotattacker mot befolkningscenter, mot kritisk infrastruktur och mot energisystemet i Ukraina.

– Jag tycker att det ukrainska civila samhället är inspirerande, att det funkar fortfarande, det finns viktiga lärdomar för oss när det kommer till det civila, säger försvarsministern.

TT: Tror du att det svenska samhället skulle ha en sådan motståndskraft om Sverige utsätts för samma sak?

– Jag tror det är viktigt att vi stärker det civila försvaret. Tyvärr har det militära och civila försvaret utvecklats i otakt, säger Jonson.

Han pekar på att civilt försvar inte bara handlar om att skydda befolkningen, utan också om att Försvarsmakten är i behov av ett fungerande civilt samhälle i kris och krig.

– Det kan handla om behovet de har när det kommer till sjukvård, kommunikationer och transporter, så det är viktigt att det civila försvaret stärks, säger Jonson.

Spaning från rymden

Den nye försvarsministern tycker också att det finns lärdomar att dra för Sveriges militär försvar.

En är hur viktiga drönare och andra autonoma vapensystem är. Både Ukraina och Ryssland använder sig av drönarteknologi på ett sätt som vi inte sett i tidigare västliga krig, även om det förekommit i till exempel Syrien och Jemen, uppger Jonson.

Han tillägger att även Försvarsmakten bedömer att det blir allt viktigare att investera i drönare för underrättelseinhämtning, beväpnade drönare, men också i skyddsmetoder mot drönare.

En annan viktig lärdom från Ukraina, är hur viktigt underrättelse från rymden är.

– Spaningssatelliter tror jag har spelat en väldigt central roll under det här kriget, för att få rätt lägesbild, säger Jonson.

En tredje lärdom är vikten av att ha fjärrstridsförmåga, det vill säga att kunna bekämpa fienden på långa avstånd, till exempel med raketartillerisystem som amerikanska Himars.

Raketartilleri står på Försvarsmaktens senaste önskelista, som lämnades in till regeringen 1 november.

– Jag tror att förmåga till fjärrstrid blir en central komponent på det framtida slagfältet.

Omvälvande tid

Jonson pekar på att flera grannländer som investerat i fjärrstridsförmåga, som Finland, Norge, Polen och Tyskland.

– Jag tror det kan finns skäl för oss att ha det också. Vi fattade ju beslut om det i förra försvarsbeslutet, att vi ska skaffa långräckviddig förmåga, säger ministern.

Värmlänningen och trebarnspappan Pål Jonson har tillträtt som försvarsminister i en omvälvande tid för det svenska försvaret.

Det är inte bara en snabb upprustning på gång. Försvaret måste också anpassas inför det kommande Natomedlemskapet.

Försvarsmakten anser att Sverige ska eftersträva ett särskilt ansvar för Natos kollektiva försvar i norra Europa, bland annat genom att vara ett basområde för de allierades luft-, mark- och sjöstridskrafter.

Det skulle till exempel kunna innebära permanenta vapendepåer för Nato och annan militär infrastruktur.

– Jag är öppen för det, men jag vill inte föregripa den politiska diskussion som kommer att ske i försvarsberedningen, säger Jonson.

Inte praktisk

Försvarsministern siktar på att före jul ha tillsatt en ny försvarsberedning, där alla partier ingår. Den ska ta fram underlag för framtida riksdagsbeslut om inriktningen på det svenska försvaret.

– Jag tror det är viktigt att försvarsberedningen också tittar på de lärdomar som finns att dra från slagfältet i Ukraina, både när det kommer till det militära och civila försvaret

Planen är att de ska lämna en första rapport under våren.

Pål Jonson kommer från en jordbrukarfamilj, men medger att han inte är särskilt praktisk lagd. Han har i stället ägnat sig åt akademiska studier i säkerhets- och utrikespolitik och har doktorerat i krigsvetenskap.

– Men jag tycker inte att man ska överdriva värdet av det. Det finns många andra kvaliteter för att kunna vara en bra försvarsminister än akademiska meriter.

Jonson gjorde lumpen som elitsoldat, som kustjägare. Han ville testa sig själv.

– Jag trivdes bra med det, men var inte speciellt framstående. Jag var väl lite för teoretiskt intresserad, säger han.