Andersson i samtal med Finland om ryska kravet

Statsminister Magdalena Andersson för samtal med Finland och Nato om Moskvas krav och det spÀnda lÀget vid grÀnsen mellan Ryssland och Ukraina.
–Det Ă€r klart att det mĂ„ste upplevas hotfullt om det finns militĂ€r vid ens grĂ€ns, sĂ€ger statssekreterare Karin Wallensteen.

Statsminister Magdalena Andersson (S) och Finlands president Sauli Niinistö vid ett möte i presidentpalatset i Helsingfors i början av december.

Statsminister Magdalena Andersson (S) och Finlands president Sauli Niinistö vid ett möte i presidentpalatset i Helsingfors i början av december.

Foto: Heikki Saukkomaa/AP/TT

Politik2022-01-06 16:01

Andersson (S) för under torsdagen samtal med Finlands president Sauli Niinistö, och pÄ fredag med försvarsalliansen Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg, enligt ett uttalande som skickats till TT.

Ämnet Ă€r den spĂ€nda situationen mellan Ryssland och Ukraina, sedan Ryssland samlat tiotusentals – enligt vissa bedömare omkring 100 000 – soldater vid grĂ€nsen, samt Rysslands krav om att fler lĂ€nder inte ska fĂ„ ansluta sig till Nato.

"Inte förhandlingsbart"

"Den europeiska sÀkerhetsordningen Àr inte förhandlingsbar. I Sverige Àr det vi sjÀlva som bestÀmmer över vÄr utrikes- och sÀkerhetspolitik och vilka vi vÀljer att samarbeta med", sÀger Andersson i uttalandet.

"Mot bakgrund av utvecklingen i och omkring Ukraina och försÀmringen av det sÀkerhetspolitiska lÀget i vÄrt nÀromrÄde har jag precis talat med Finlands president Niinistö och kommer att föra samtal med Natos generalsekreterare Stoltenberg. Regeringen för ocksÄ dialog med den amerikanska administrationen."

"Internationell rÀtt mÄste respekteras och efterföljas. Detta inkluderar varje stats rÀtt att sjÀlvstÀndigt göra egna sÀkerhetspolitiska vÀgval", fortsÀtter uttalandet.

"En principfrÄga"

Wallensteen, statssekreterare med ansvar för utrikesfrÄgor vid statsrÄdsberedningen, sÀger att Andersson och Niinistö har samsyn i frÄgan om att vÀrna den europeiska sÀkerhetsordningen, det vill sÀga att lÀnder ska kunna fatta egna beslut i sÀkerhetspolitiska frÄgor.

– Det Ă€r en principfrĂ„ga att lĂ€nder fattar sina beslut sjĂ€lvstĂ€ndigt, det Ă€r ingen som ska kunna tala om för oss vilka vi ska kunna öva med, var vi ska kunna öva, hur vi ska kunna samarbeta med andra eller vilka samarbeten vi ska kunna gĂ„ in i. Det hĂ€r handlar inte om Sverige och Nato i första hand, det Ă€r en principfrĂ„ga som handlar om den europeiska sĂ€kerhetsordningen. Den kan inte omförhandlas, den ligger fast och det vill vi markera, sĂ€ger Wallensteen.

"Vi Àr bekymrade"

TT: Hur ser Sverige pÄ utvecklingen vid grÀnsen mellan Ryssland och Ukraina?

– Det Ă€r klart att vi Ă€r bekymrade över att sĂ€kerheten i vĂ„rt nĂ€romrĂ„de har försĂ€mrats, det har den gjort över tid. Vi Ă€r starkt solidariska med Ukraina och Ukrainas rĂ€tt att bevara sin territoriella integritet och sjĂ€lvstĂ€ndighet i alla lĂ€gen, sĂ€ger Wallensteen.

TT: Upplever regeringen den ryska truppansamlingen vid grÀnsen som ett direkt hot mot Ukraina?

– Det Ă€r klart att det mĂ„ste upplevas hotfullt om det finns militĂ€r vid ens grĂ€ns, sĂ€ger Wallensteen.

Linde i USA

Under torsdagen landade utrikesminister Ann Linde (S) i Washington för att diskutera Rysslands agerande i och omkring Ukraina. Överst pĂ„ agendan stĂ„r samtal med USA:s vice utrikesminister Wendy Sherman och president Joe Bidens bitrĂ€dande nationelle sĂ€kerhetsrĂ„dgivare Jonathan Finer.

– Det viktigaste med den hĂ€r resan Ă€r samtalen inför alla de dialoger som ska vara nĂ€sta vecka, sade Ann Linde till TT strax efter ankomsten till Washington.

FrÄn och med mÄndag ska representanter frÄn Ryssland i tre olika möten trÀffa representanter frÄn USA, Nato och Organisationen för sÀkerhet och samarbete i Europa (OSSE).

Först trÀffas representanter för USA och Ryssland i schweiziska GenÚve den 10 januari. Det Àr Ànnu oklart vilka som representerar lÀnderna.

Sedan hÄlls möten mellan Ryssland och Nato den 12 januari, följt av Ryssland och OSSE den 13 januari. De mötena Àr vikta helt Ät spÀnningarna kring Ukraina.

RÀttad: I en tidigare version av texten fanns en felaktig tidsangivelse för statsministerns samtal med Natos generalsekreterare.

Fakta: Rysslands krav pÄ Nato

HĂ€r Ă€r nĂ„gra av de krav – av Ryssland kallade ”sĂ€kerhetsförslag” – som Ryssland vill att Nato och USA ska gĂ„ med pĂ„:

* Utesluta ytterligare Nato-utvidgning, inklusive att Ukraina blir medlem i militÀralliansen.

* Inte tillföra fler styrkor och vapen till lÀnder som blivit medlemmar i Nato efter 1997 (det vill sÀga samtliga lÀnder frÄn det forna östblocket).

* Inte genomföra Nato-insatser i Ukraina, Östeuropa, Kaukasien och Centralasien.

* Inte upprÀtta USA-baser i lÀnder som tidigare ingÄtt i Sovjetunionen och inte Àr med i Nato.

Dessutom föreslÄs bland annat att Ryssland och USA gemensamt ska enas om att inte placera kÀrnvapen utanför det egna territoriet, inte beteckna varandra som motstÄndare, inte utbilda andra lÀnder i hantering av kÀrnvapen och inte placera bombplan eller fartyg i omrÄden dÀr de kan anfalla motparten.

SĂ„ jobbar vi med nyheter  LĂ€s mer hĂ€r!