Genom att analysera hur smittspridningen har pĂ„verkats i 131 lĂ€nder efter olika former av Ă„tgĂ€rder, har en internationell forskargrupp lyckats bena ut vilken effekt Ă„tgĂ€rderna har â bĂ„de enskilt och i olika kombinationer. Bland de Ă„tgĂ€rder som studerades fanns skolstĂ€ngningar, stĂ€ngda arbetsplatser, reserestriktioner, pĂ„bud att stanna hemma och stopp för publika evenemang.
Den enskilda Ă„tgĂ€rd som leder till störst minskning av smittspridningen Ă€r att förbjuda publika evenemang. I genomsnitt minskar det R-talet â alltsĂ„ det antal nya personer som smittas av en infekterad person â med 24 procent, enligt studien som publiceras i tidskriften The Lancet.
Bred definition
"VÄr definition av publika evenemang Àr ganska bred och inkluderar till exempel sportevenemang, festivaler och religiösa ceremonier. Egentligen har vi inte haft nÄgon exakt definition nÀr det gÀller antalet personer, men det handlar om större evenemang för Ätminstone 100 personer," skriver studiens försteförfattare You Li, forskare vid University of Edinburgh, i ett mejl till TT.
Forskarna har Àven studerat hur R-talet pÄverkas nÀr restriktioner lÀttas. NÀr det Äterigen blev tillÄtet med publika evenemang i de studerade lÀnderna ökade R-talet med i genomsnitt 21 procent.
Större risk inomhus
TT: Hur kommenterar du Sveriges beslut att höja grÀnsen för sittande publik vid allmÀnna sammankomster frÄn 50 till 300 personer?
"I en av vÄra analyser visar vi att R-talet ökar mer och snabbare nÀr grÀnsen höjs till över 100 personer, jÀmfört med en höjning frÄn högst 10 till 100 personer. Ju större folksamlingar som tillÄts, desto mer sannolikt Àr det att R-talet ökar. Det Àr ocksÄ större risk för smittspridning inomhus Àn utomhus", svarar You Li.
Sveriges statsepidemiolog Anders Tegnell tycker att studien Àr intressant och vÀlgjord. Men han anser inte att resultatet gÄr att översÀtta rakt av till dagens situation, eller till den typ av evenemang som Àr aktuella i Sverige.
ââDet man har tittat pĂ„ Ă€r ju massor av olika event som var arrangerade enligt den gamla klassiska modellen, dĂ€r man utan nĂ„gra som helst regleringar blandade ihop sĂ„ mĂ„nga mĂ€nniskor som möjligt pĂ„ en liten yta. Det Ă€r inte jĂ€mförbart med hur det ser ut i dag, sĂ€ger Anders Tegnell.
ââNu har vi lĂ€rt oss vĂ€ldigt mycket mer om hur smittan sprids, och tanken Ă€r ju inte att vi ska slĂ€ppa alla event helt öppna utan vidare i Sverige, tillĂ€gger han.
TT: Men gĂ„r det att skapa sĂ€kra evenemang â nĂ€r alla ska gĂ„ ut och in och köa till garderob och gĂ„ pĂ„ toaletten och sĂ„ vidare?
ââJa, det fĂ„r vi ju se. Arrangörerna Ă€r vĂ€ldigt tydliga med att de kan fĂ„ ordning pĂ„ detta. Det gĂ€ller att ordna organiserade köer pĂ„ alla stĂ€llen dĂ€r det kan bli trĂ€ngsel, sĂ„ som det Ă€r pĂ„ mĂ„nga stĂ€llen i dag. Den kunskapen finns ju nu, sĂ€ger Anders Tegnell.
TT: Hur ska detta följas upp?
ââDet Ă€r lĂ€nsstyrelserna som har grunduppdraget att titta pĂ„ hur Ă„tgĂ€rderna hanteras. Sedan kommer FolkhĂ€lsomyndigheten att kunna följa effekten, i och med att vi har koll pĂ„ olika typer av kluster som rapporteras in. DĂ„ kan vi se om det börjar dyka upp kluster i den hĂ€r typen av miljöer, sĂ€ger Anders Tegnell.
TT: Vad gör ni i sÄ fall?
ââDĂ„ fĂ„r vi ha en diskussion med politiken om det hĂ€r kan fortsĂ€tta. Det Ă€r ju inget som Ă€r hugget i sten, sĂ€ger Anders Tegnell.