Undersökningen om nĂ€that, som har tagits fram av Insight Intelligence i samarbete med Göteborgs Stad, Trygg-Hansa, TietoEvry och Myndigheten för ungdoms- och civilsamhĂ€llesfrĂ„gor, bygger pĂ„ svar frĂ„n 1 000 svenskar mellan 16â70 Ă„r.
Ăven om det finns tydliga skillnader mellan hur olika Ă„lderskategorier ser pĂ„ nĂ€that lyser vissa saker igenom tydligt.
ââDet finns en hĂ„rdare jargong digitalt som Ă€r vedertagen. SĂ„ Ă€ven om relativt fĂ„ sĂ€ger att de drabbats sjĂ€lva ser vi att den indirekta pĂ„verkan spelar stor roll, sĂ€ger Berg.
Av de svarande uppger endast sju procent att de utsatts för nÀthat det senaste Äret, och blott fem procent svarar att de sjÀlva nÀthatat.
ââDet som gör det klurigt Ă€r att kĂ€nslan av att utsĂ€ttas Ă€r subjektiv. Det Ă€r i slutĂ€ndan upp till den som utsĂ€tts att avgöra.
Demokratiproblem
NÄgot som dÀremot Àr tydligt Àr svenskarnas generella instÀllning till nÀthat. Hela 87 procent ser i nÄgon utstrÀckning nÀthat som ett hot mot demokratin. En klar majoritet ser det som ett stort hot.
ââDet faktum att majoriteten av svenskarna undviker att uttala sig i samhĂ€llsfrĂ„gor av oro för nĂ€that blir extra otĂ€ckt nĂ€r vi kliver in i ett valĂ„r. För mĂ„nga blir det att man undviker att uttala sig, det blir en övervĂ€gning som ofta slutar med att det inte Ă€r vĂ€rt det, sĂ€ger Lukas O Berg.
En majoritet, 57 procent, uppger dÀrutöver att politiskt laddade frÄgor som integration och invandring Àr vad nÀthat frÀmst handlar om.
ââBland frisvaren ser vi att det Ă€r mĂ„nga som Ă€r oroliga för att uttrycka sina Ă„sikter av rĂ€dsla för att bli pĂ„hoppade.
Anonymt dilemma
NÄgon konkret lösning ligger inte inom ramen för undersökningen, men Lukas O Berg, pekar pÄ ett par klara förbÀttringsmöjligheter framÄt.
ââDet gĂ„r sĂ„klart att sĂ€ga att företagen inom sociala medier ska ta större ansvar, och det tror jag pĂ„. Samma sak med anonymiteten. MĂ„nga pekar pĂ„ anonymiteten som ett av de stora problemen. Men det största och viktigaste Ă€r att det blir en annan ton. Folk mĂ„ste börja uttrycka sig digitalt pĂ„ samma sĂ€tt som de gör i verkliga livet.
PĂ„ den fronten finns det, enligt undersökningen, en nĂ„got skiftande attityd bland svenskarna beroende pĂ„ bĂ„de Ă„lder och kön. 22 procent av mĂ€nnen i Ă„ldern 16â25 tyckte i stor utstrĂ€ckning att man fĂ„r tĂ„la ett hĂ„rdare tonlĂ€ge online. Bland kvinnorna i samma Ă„lder var siffran 10 procent. Av kvinnorna i Ă„ldern 56â70 tyckte 78 procent att hĂ„rt sprĂ„k online var oacceptabelt.