Stora Karlsö Ă€r en av Ăstersjöns största kolonier för havsfĂ„glar, med upp till 100 000 fĂ„glar av olika arter. I en ny studie har ett forskarlag studerat hur fĂ„glarna pĂ„verkar kringliggande ekosystem, och vice versa.
Till ön kommer tiotusentals sillgrisslor som lever pÄ fisk frÄn det nÀrliggande havet. Men pÄ ön finns ocksÄ en av Europas största kolonier av hussvalor, en art som Àter insekter. Att sÄ mÄnga svalor lever pÄ samma plats som de fiskande havsfÄglarna förundrade forskarlaget.
ââVi tĂ€nkte att det mĂ„ste ha nĂ„got med havet att göra, sĂ€ger Jonas Hentati-Sundberg, bitrĂ€dande lektor vid institutionen för akvatiska resurser pĂ„ SLU.
Det var början pÄ en mÄngÄrig studie som nu har kunnat visa att svalornas existens Àr beroende av sillgrisslorna, som i sin tur Àr beroende av fisken.
Utan fisk, inga svalor
Svalorna Àter fjÀdermygg, som det finns gott om pÄ ön. FjÀdermyggans mygglarver vÀxer upp i vatten, och nÀr forskarna studerade vattenmiljön vid öns strandkanter fann de stora mÀngder mygglarver.
Det visade sig att sillgrisslans spillning var motorn i kretsloppet. Ăns havsfĂ„glar flyger nĂ€mligen ut till havet för att fiska. NĂ€r de kommer tillbaka till ön, mĂ€tta, utrĂ€ttar de sina behov pĂ„ klipporna. FĂ„gelspillningen faller dĂ„ ner i vattnet och tillför dĂ€r stora mĂ€ngder nĂ€ring av bĂ„de kvĂ€ve och fosfor. Enligt forskarnas berĂ€kningar Ă€r de dagliga utslĂ€ppen av fosfor lika stora som frĂ„n Stockholms största reningsverk Henriksdal.
NÀringen frÄn fÄgelspillningen blir sedan direkt föda till mygglarverna. Det vet forskarna sedan man studerat isotopsammansÀttningen hos kvÀve och kol i fÄgelspillning och mygglarverna. NÀr de sedan blivit fullvuxna fjÀdermyggor flyger de upp frÄn vattnet och blir föda till hussvalorna.
ââSĂ„ har vi kunnat spĂ„ra det hĂ€r flödet hela vĂ€gen till svalorna, sĂ€ger han.
Viktigt i bevarandearbetet
Studiens resultat ger viktiga insikter för naturvÄrdare, enligt Jonas Hentati-Sundberg.
ââNormalt ser vi naturvĂ„rd som nĂ„got platsspecifikt. Det finns en ö hĂ€r, dĂ„ försöker vi skydda naturen som finns pĂ„ den hĂ€r ön, sĂ€ger han och fortsĂ€tter:
ââMen i sjĂ€lva verket visar det sig att om man vill skydda naturvĂ€rdena pĂ„ ön behöver man förstĂ„ kopplingar som finns mellan ekosystemen.
Han pÄminner om att svalan Àr en art som minskar i antal, och att dess överlevnad förutsÀtter att det finns en havsfÄgelkoloni som förser smÄfÄglarna med föda.
ââHela det kretsloppet mĂ„ste vara pĂ„ plats för att rĂ€dda den enskilda arten, slĂ„r han fast.