S-rapport: Flykting bör få hjälp i närområdet

Rapporten innehåller förslag på en ny asylpolitik både för Sverige och EU.

– I stora drag tror jag att det här är förslag som ligger i linje med hur väldigt många kommunalråd och kommunpolitiskt och fackligt aktiva tycker att Socialdemokraterna borde hantera migrationsfrågan, säger Daniel Färm, chef för tankesmedjan Tiden.

En viktig del i förslaget är att krigsflyktingar ska hjälpas i sitt närområde. En stor del av de asylsökande i Sverige har de senaste åren varit krigsflyktingar från Syrien och Irak.

Enligt förslaget ska de som lyckas ta sig till Sverige eller andra EU-länder för att söka asyl skickas tillbaka till det land i närområdet dit de först flydde. Det ska gälla även i massflyktslägen som under Syrienkriget och krigen på Balkan på 1990-talet.

Avskräckas från resa

Förutsättningen är dock, enligt förslaget, att Sverige och EU satsar stort på stöd till organisationer som UNHCR, för att förbättra möjligheterna till ett rimligt liv och försörjning i flyktingläger som gränsar till krigsområden.

Dessutom ska EU-länderna ta emot en kvotflykting för varje asylsökande man skickar tillbaka till närområdet.

Tanken med det är att avlasta landet i närområdet, samtidigt som många krigsflyktingar skulle avstå från den farliga och kostsamma resan till EU om de vet att de kommer att skickas tillbaka.

– Då har man gjort hela den resan i onödan, säger Färm.

Han räknar med att förslaget skulle innebära en stor minskning av antalet asylsökande till Sverige jämfört med de senaste åren.

– Det tror vi är nödvändigt. Sverige tog emot en halv miljon asylsökande under 2010-talet, samtidigt har segregationen ökat kraftigt, säger Färm.

Inte som SD?

Sverigedemokraterna (SD) har länge drivit att flyktingar ska ges skydd i närområdet i stället för i Sverige. Enligt Färm finns en avgörande skillnad. Han anser att SD aldrig avsatt tillräckligt med resurser i sina budgetmotioner för att stödja flyktingmottagningen i berörda länder.

– De bryr sig inte särskilt mycket om internationell solidaritet, säger Färm.

För så kallade konventionsflyktingar föreslår rapporten att de ska beviljas tillfälliga uppehållstillstånd om skyddsbehovet bedöms vara i högst två år. Om behovet är längre ska de beviljas permanenta uppehållstillstånd. De ska då ha rätt till familjeåterförening utan försörjningskrav.

Konventionsflyktingar har ofta utsatts för politisk förföljelse i sitt hemland.

I rapporten föreslås också ett "inriktningsmål" för hur många skyddsbehövande Sverige kan ta emot. Det ska sättas av ett migrationspolitiskt råd utifrån Sveriges kapacitet att integrera flyktingar. Målet ska dock inte vara ett definitivt tak.

Om rådet bedömer att det kommer fler än vad Sverige klarar av "bör åtgärder vidtas för att minska antalet som kommer hit spontant eller via kvotöverföringar" enligt rapporten.