Vad är COP28 – och varför är det viktigt?

Vad är COP28?

De första klimatförhandlingarna mellan världens länder (Conference of the Parties, COP) hölls 1995. Förhandlingarna har fortsatt med årliga möten, som är ett forum för beslutsfattare att diskutera klimatförändringarna på global nivå och utvärdera hur det går i klimatarbetet.

När och var hålls årets klimatkonferens?

Värdskapet roterar mellan olika regioner. Årets klimattoppmöte hålls i Dubai i Förenade arabemiraten, 30 november till 12 december.

Att COP28 hålls i Dubai ses som kontroversiellt av vissa. Förenade arabemiraten är en av världens största oljeproducenter och Sultan Ahmed al-Jaber, chef för statliga oljejätten Adnoc, har utsetts till ordförande.

Olja – precis som kol och naturgas – är ett fossilt bränsle. Fossila bränslen är den största boven bakom klimatförändringen eftersom de genererar klimatskadliga växthusgaser vid förbränning.

Sultan al-Jabers oljeföretag planerar att öka sin produktionskapacitet. Men han menar att han med sin bakgrund har unik möjlighet att pressa olje- och gasindustrin till klimatåtgärder. Han är också ordförande för Masdar som jobbar med förnybar energi.

Emiraten utmärker sig också genom bristande yttrandefrihet och hårda nypor mot kritiker. Dubai har lovat att civilsamhället ska kunna göra sin röst hörd, men människorättsorganisationer varnar för "nolltolerans" mot oliktänkande.

Vi har ju Parisavtalet. Varför behövs COP?

Planeten värms upp på grund av utsläpp som orsakas av människan, främst genom förbränning av fossila bränslen som olja, gas och kol. I Paris 2015 enades världen om att begränsa den globala temperaturhöjningen till väl under 2 grader jämfört med förindustriell tid, helst 1,5 grader. Det ska skydda världen mot de mest förödande effekterna av klimatförändringen och främst ske genom minskade utsläpp.

Världen har redan värmts upp över 1,1 grader. Med nuvarande politik är vi på väg mot 2,5 graders uppvärmning till 2100 och chansen att hålla sig under 1,5 grader krymper snabbt, varnar FN.

Alla länder i Parisavtalet ska lämna in nationella klimatplaner till FN. I dessa beskrivs hur landet tänker bidra till att uppfylla avtalets mål. Ambitionerna ska öka efter hand. Sverige lämnar inte in någon egen plan utan ingår i den EU-gemensamma.

Hur viktigt är årets möte?

De som deltar understryker ofta att varje FN-konferens om klimatet är den viktigaste – fram till dess att gapet mellan ord och handling har stängts. Kanske kan det faktum att 2023 ser ut att bli det varmaste året som har uppmätts globalt, rekordtemperaturer i världshaven och krympande havsis i Antarktis påminna beslutsfattarna om vikten av att lägga i en högre växel i klimatpolitiken.

Mycket uppmärksamhet riktas i år mot den första hälsokontrollen av Parisavtalet. Den så kallade globala översynen ("global stocktake") av hur ländernas insatser och åtaganden ligger till i förhållande till Parisavtalets mål blir en avstämning kring hur det går i kampen mot klimatförändringarna. Översynen avslutas i Dubai och förhoppningen är att processen ska leda till ökade ambitioner tills det att länderna ska lämna in nya klimatplaner, till COP30 år 2025.

Vilka är de stora stötestenarna?

Pengar är alltid en enorm elefant i rummet i klimatförhandlingarna.

Vid det senaste klimattoppmötet enades länderna om en fond genom vilken rikare länder ska kompensera mindre utvecklade länder för skador och förluster i klimatförändringens spår. Det sågs som ett stort genombrott. Men ingen rapporteras vara riktigt nöjd med den överenskommelse om hur fonden ska fungera, som klubbades redan första dagen i Dubai.

Rikare länder har också lovat 100 miljarder dollar om året till utvecklingsländer, för att hjälpa dem att begränsa utsläppen och hantera klimatförändringarna. Det har dröjt flera år att uppfylla löftet – vilket har skadat förtroendet i förhandlingarna. Men nu pekar prognoser på att det kan ha uppnåtts i fjol.

En annan stor stridsfråga väntas bli framtiden för fossila bränslen som förbränns utan teknik som fångar in utsläppen ("unabated fossil fuels" på klimatspråk).

Klimatmöteschef al-Jaber efterlyser en "nedfasning" av fossila bränslen, vilket skulle innebära en minskning över tid men inte ett stopp för användningen. EU väntas driva på för en fullständig "utfasning".

Hur ser gästlistan ut?

Årets COP blir det största hittills. Runt 70 000 personer väntas närvara – allt från representanter för regeringar och civilsamhälle till aktivister, journalister och företrädare för privat sektor. Tvåveckorskonferensen inleds med ett toppmöte för världsledarna 1-2 december.

Statsminister Ulf Kristersson kommer, men får inte sällskap av de största utsläpparna, eftersom varken USA:s president Joe Biden eller Kinas dito Xi Jinping väntas dyka upp. Storbritanniens premiärminister Rishi Sunak kommer dock – kanske tar han sällskap med kung Charles som ska invigningstala.

Kommer COP28 att göra någon skillnad?

COP-kritiker, däribland aktivisten Greta Thunberg som kallat det en global greenwash-festival, menar att klimattoppmötena är ett sätt för länder och företag att visa upp sig – utan att faktiskt vidta de förändringar som krävs.

Och med tanke på att omställningen går för långsamt och klimatförändringen snabbt är det kanske inte konstigt att många suckar över återkommande möten som inte tycks leda till tillräcklig ambitiös handling.

Men experter framhåller ofta att det är bättre att länderna möts, än inte alls. Toppmötena är också en chans att samlas kring globala överenskommelser bortom nationella åtgärder. FN menar till exempel att Parisavtalets 1,5-gradersmål har drivit på omfattande klimatåtgärder nästan överallt i världen.