Det har vaktat öborna under krig och konflikter i hundratals Ă„r och stĂ„r stadigt och tryggt i hamnen pĂ„ Rhodos. Ăn sĂ„ lĂ€nge.
Nu rustas fortet Agios Nikolaos för en helt annan strid.
KlimatförÀndringarna utgör ett allt större hot för kulturarv runt om i vÀrlden. Grekland och den medeltida vÀrldsarvsklassade stadskÀrnan pÄ Rhodos Àr inget undantag, dÀr Äterkommande vÀrmeböljor och översvÀmningar Àr del av utmaningen.
ââDet Ă€r ett vĂ€xande problem som oroar oss, sĂ€ger Sotiris Patatoukos, chef för avdelningen för bevarandet av kulturarv vid den lokala kulturmyndigheten pĂ„ Rhodos.
EU-projekt
Rhodos Àr en av fyra pilotstÀder som har ingÄtt i EU-projektet Hyperion, vars syfte har varit att ta fram nya verktyg och metoder för att kartlÀgga riskerna som historiska byggnader och monument stÀlls inför pÄ en allt varmare planet. Med teknologins hjÀlp har man försökt att fÄ en bÀttre bild av hur byggnaderna mÄr, i hopp om att dÀrmed minska sÄrbarheten för klimatpÄverkan.
ââOm vi inte agerar i tid finns risk för att vĂ€lkĂ€nda landmĂ€rken i Europa och runt om i vĂ€rlden gĂ„r förlorade, sĂ€ger Hyperions projektkoordinator Angelos Amditis.
ââVi har fokuserat pĂ„ att skapa en plattform som ska ge en ökad förstĂ„else för de faror och hot som kulturarven stĂ„r inför, vilket ökar möjligheten att vidta effektiva och snabba Ă„tgĂ€rder.
LĂ„ngsiktiga effekter
Förutom fyren som Àr placerad i det grekiska fortet i Mandrakihamnen har ett par hellenistiska gravplatser, en bro och ruinerna av Naillac-tornet ingÄtt i projektet pÄ Rhodos. PÄ var och en av platserna har minst fyra sensorer monterats, som mÀter temperatur, nederbörd och luftfuktighet och skickar informationen till en databas.
Datan kan anvĂ€ndas för beslut om hur och nĂ€r byggnaden ska underhĂ„llas â men ocksĂ„ bidra till ökad förstĂ„else för de lĂ„ngsiktiga effekterna av klimatförĂ€ndringarna.
Inom ramarna för projektet har man i pilotstÀderna ocksÄ testat bland annat drönare för övervakning, analyserat stenprover och anvÀnt fotogrammetri för att kunna följa hur byggnader förÀndras under Ärens lopp. Dessutom har man tagit fram riktlinjer för hur man ska kunna utnyttja och anvÀnda de historiska platserna i framtiden, trots de utmaningar och svÄrigheter som vÀntar.
Tanken Àr att beslutsfattare, organisationer, arkeologer, forskare och andra berörda instanser ska anvÀnda informationen i sitt arbete. Men projektet har ocksÄ tagit fram en app som allmÀnheten ska kunna anvÀnda för att rapportera in en skada pÄ ett historiskt monument.
ââDet Ă€r ett enkelt verktyg som vi hoppas ska engagera sĂ„vĂ€l lokalsamhĂ€llet som turister, sĂ€ger Angelos Amditis.
"SvÄr balansgÄng"
EU-projektet har just avslutats men pÄ Rhodos kommer de lokala myndigheterna att fortsÀtta övervakningen av kulturskatterna, enligt Patatoukos. HÀr Àr mÄnga monument redan mÀrkta av sÄvÀl tidens tand som av koldioxidutslÀpp och jordbÀvningar, vilket gör dem mer sÄrbara för effekterna av klimatförÀndringarna.
ââDet Ă€r en utmaning. Vi Ă€r en ö som till största delen lever av turismen och det innebĂ€r ocksĂ„ att vi drabbas hĂ„rt av föroreningar. Det Ă€r en svĂ„r balansgĂ„ng, konstaterar Sotiris Patatoukos.
ââMen det Ă€r bara vĂ„ra barnbarnsbarn som kommer att veta huruvida vi lyckades skydda vĂ„ra kulturskatter för framtiden. Det Ă€r ett stort ansvar som ligger pĂ„ oss.