Ungdomar i kartläggning: Våga fråga hur vi mår

Enligt Sara Fritzell, utredare, Enheten för psykisk hälsa och suicidprevention på Folkhälsomyndigheten, kommer kraven i dag från flera håll, inte minst sociala medier.

– Det handlar om höga krav från sig själv, från skolan, från föräldrar, förväntningar på framtiden, social status eller utseende. Det är många som känner sig otillräckliga, säger Sara Fritzell.

I över två år har Folkhälsomyndigheten tillsammans med Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF hämtat in röster från 657 ungdomar mellan 13-25 år.

Tydliga könsnormer

Ett särskilt fokus i kartläggningen har lagts på unga hbtq-personer. Men den tar också upp ungdomar med funktionsnedsättning, utländsk bakgrund eller unga som har en annan nationell minoritet. Det är grupper som i högre utsträckning än andra lider av psykisk ohälsa.

– Många beskriver att de har en tuff situation. Men de betonar också att det inte är bakgrunden, identiteten eller funktionsnedsättningen i sig som leder till psykisk ohälsa, utan mötet med samhällets normer och andra människor vilket är viktigt att lyfta fram, säger Sara Fritzell.

Senast det gjordes en liknande genomgång av ungas upplevelse av psykisk hälsa och ohälsa var för tio år sedan. Då som nu begränsar fortfarande ofta normer hur ens ohälsa hanteras.

– Killar upplever det inte tillåtet att må dåligt eller att man får prata om det, medan det finns en förväntan att tjejer nästan ska må dåligt och att deras känslor förminskas. Vi ser också att färre killar söker och får hjälp för psykisk ohälsa, säger Sara Fritzell.

– Ett väldigt tydligt medskick från de unga i den här kartläggningen är att våga fråga hur man mår. Särskilt fråga killar hur de mår, för att lättare kunna prata om det här och få hjälp.

Efterfrågar kunskap

Enligt Sara Fritzell var det också många unga som under intervjuerna tog upp behovet av egen tid för att må bra, vilket förvånade henne något.

– Är man förälder själv kan man bli orolig om ett barn drar sig undan och vill vara på sitt rum, men det är någonting som de behöver för att må bättre för att få en paus från kraven, säger hon.

Tydligt är att många unga vill veta mer om psykisk hälsa och inte minst ohälsa, för att veta vad man ska göra för att må bättre.

– Man vill ha kunskapen via skolan, man vill gärna få den tidigt, och man vill veta hur man söker stöd. Allting är väldigt uppdelat i dag och det är omöjligt för många att veta vart man ska vända sig, säger Sara Fritzell.