Fler lÀkemedel anmÀls som slut

Ovanligt mÄnga mediciner rapporteras som slut pÄ svenska apotek. Anledningen Àr att lÀkemedelsbolagen gör som de ska göra, under hot om att annars fÄ betala dyrt för sig.

Sedan lÀkemedel mot typ 2-diabetes marknadsförs som bantningsmedel har bristen pÄ medlet vuxit. Arkivbild.

Sedan lÀkemedel mot typ 2-diabetes marknadsförs som bantningsmedel har bristen pÄ medlet vuxit. Arkivbild.

Foto: Joe O'Connal/The Canadian Press/AP

HĂ€lsa2023-07-04 19:21

Mediciner mot diabetes, epilepsi och hjĂ€rt- och kĂ€rlsjukdomar. Det Ă€r nĂ„gra av de omkring 1 000 lĂ€kemedelsförpackningar som just nu Ă€r restnoterade, och som alltsĂ„ saknas i landet för att tĂ€cka patienternas behov, enligt LĂ€kemedelsverket.

En ny lag som trĂ€dde i kraft den 1 juli i Ă„r har satt press pĂ„ lĂ€kemedelsbolagen att minst tvĂ„ mĂ„nader i förvĂ€g rapportera in till myndigheten nĂ€r lĂ€kemedel Ă€r slut eller hĂ„ller pĂ„ att ta slut. Annars kan LĂ€kemedelsverket utfĂ€rda sanktionsavgifter frĂ„n 25 000 kronor upp till 100 miljoner kronor till bolagen.

NÄgot som tycks ha fÄtt fart pÄ bolagen.

Den senaste mÄnaden har omkring 500 nya anmÀlningar, om lÀkemedel som Àr eller riskerar att ta slut, kommit in till LÀkemedelsverket. Vanligtvis ligger den siffran kring 300 per mÄnad, berÀttar Maria Wanrud, gruppchef vid enheten för lÀkemedel i anvÀndning pÄ LÀkemedelsverket.

– Vi tror att ökningen har att göra med att bolagen inte vill rĂ„ka ut för sanktionsavgift, sĂ€ger hon till TT.

"Tryggare för patienten"

Hittills har de flesta lÀkemedelsbolagen anmÀlt samma dag, eller ibland först efter att en medicin Àr slut. Tanken med den nya lagen Àr att patienter i god tid ska fÄ reda pÄ lÀkemedelsbristen och inte behöva fÄ besked om det samma dag de ska hÀmta ut sin medicin pÄ apoteket.

– VĂ„rdgivare, apotek och patienter ska nu fĂ„ lĂ€ngre framförhĂ„llning och dĂ€rmed en chans att hitta alternativ, sĂ€ger Maria Wanrud.

Förutom att uppdatera hemsidan har LÀkemedelsverket varje vecka möte med företrÀdare inom vÄrd och apotek. PÄ sÄ sÀtt fÄr patienter del av informationen, menar hon.

LÀkare skriver ut för bantning

I de flesta fall finns utbytbara lÀkemedel att vÀlja pÄ. Ibland behöver lÀkaren dock göra en klinisk bedömning för att hitta andra behandlingsalternativ. I vissa fall kan de dÄ behöva bestÀlla medicin frÄn andra lÀnder. Det gÀller exempelvis lÀkemedel med substansen isosorbidmononitrat, (som Imdur), som anvÀnds mot kÀrlkramp.

Dessutom rÄder Ànnu brist pÄ det omtalade lÀkemedlet Ozempic som anvÀnds vid typ 2-diabetes, men pÄ senare tid Àven marknadsförts som populÀrt bantningsmedel.

– En annan substans som godkĂ€nts för viktbehandling Ă€r pĂ„ vĂ€g in under annat namn. Men en del lĂ€kare skriver Ă€ndĂ„ ut Ozempic som bantningsmedel. Enligt den fria förskrivningsrĂ€tten fĂ„r de göra sĂ„, Ă€ven om det bidrar till bristen pĂ„ lĂ€kemedlet för patienter med typ 2-diabetes, sĂ€ger hon.

Fakta: DÀrför saknas lÀkemedel

Av alla lÀkemedel i landet Àr 6,7 procent restnoterade, vilket innebÀr att de inte lÀngre gÄr att bestÀlla frÄn tillverkaren.

Omkring 1 000 förpackningar saknas just nu för att behovet i landet ska tillgodoses. Det kan handla om samma slags lĂ€kemedel, men i olika förpackningar.

SkÀlen till restnoteringar kan vara flera. Det kan handla om brist pÄ en substans, problem i tillverkningen eller ovÀntad hög efterfrÄgan.

Den aktiva substansen kan produceras i ett land, tabletten och paketeringen ske i ett annat.

Det företagen anger som vanligaste skÀl till lÀkemedelsbrist Àr utmaningar med kapacitet i produktionen.

Ingen kartlÀggning finns över tillgÄngen pÄ lÀkemedel i landet. LÀkemedelsverket har dÀrför gjort en förfrÄgan till regeringen om att fÄ göra en sÄdan, men har Ànnu inte fÄtt ett regeringsuppdrag.

KĂ€lla: LĂ€kemedelsverket.

SĂ„ jobbar vi med nyheter  LĂ€s mer hĂ€r!