Var femte förlossning sÀtts i gÄng

Allt fler förlossningar sÀtts i gÄng pÄ konstgjord vÀg. Detta samtidigt som snittÄldern för förstföderskor fortsÀtter att öka. För första gÄngen Àr den nu över 29 Är.

Var femte förlossning pÄbörjas pÄ konstgjord vÀg, visar ny statistik.

Var femte förlossning pÄbörjas pÄ konstgjord vÀg, visar ny statistik.

Foto: Gustav Sjöholm/TT

HÀlsa och sjukvÄrd2020-12-08 19:40

Andelen förlossningar dÀr vÀrkarbetet sÀtts i gÄng pÄ konstgjord vÀg har ökat stadigt under lÄng tid. Förra Äret var denna andel uppe i 20,7 procent, enligt statistik Socialstyrelsen.

– Det beror bland annat pĂ„ att nyare forskning visar att det finns en fördel med att tidigarelĂ€gga förlossningen, snarare Ă€n senare, i samband med sjukdomar som graviditetsdiabetes eller havandeskapsförgiftning, sĂ€ger Anna Sandström, föredragande lĂ€kare pĂ„ Socialstyrelsen och verksam pĂ„ Karolinska universitetssjukhuset i Solna.

Orsakerna till att en förlossning behöver sÀttas i gÄng kan vara flera. Att fostret inte vÀxer som det ska, att kvinnan vÀntar fler Àn ett barn, underliggande sjukdomar, eller att graviditeten gÄtt över tiden.

Kan vara fördelaktigt

IgÄngsÀttande kan antingen göras medicinskt, eller med hjÀlp av mekaniska hjÀlpmedel, som en ballongkateter.

– TillvĂ€gagĂ„ngssĂ€ttet beror pĂ„ mogenhetsgraden hos livmodertappen samt huruvida man Ă€r tidigare kejsarsnittad eller inte, sĂ€ger Anna Sandström.

Andelen igÄngsÀttningar har ökat under flera Är. 1993 var denna andel 7,8 procent, att jÀmföra med dagens drygt 20 procent.

De regionala skillnaderna Àr dock stora. I Dalarna var denna andel 25,6 procent förra Äret, att jÀmföra med 13,5 procent i Blekinge.

– BĂ€st Ă€r om kvinnan kommer i gĂ„ng sjĂ€lv, men det Ă€r ingen negativ utveckling. Det viktiga Ă€r att det finns en indikation. Tidigare fanns det en rĂ€dsla för att sĂ€tta i gĂ„ng, men senare forskning har visat att det Ă€r mer fördelaktigt. Det Ă€r ocksĂ„ vanligare i dag att kvinnor sjĂ€lva vill bli igĂ„ngsatta, sĂ€ger Anna Sandström.

Fetare och Àldre

DĂ„ Ă€r hon desto mer orolig för en annan utveckling: att de gravida kvinnorna blir allt tjockare – och allt Ă€ldre. År 2019 var genomsnittsĂ„ldern för förstföderskor i Sverige för första gĂ„ngen över 29 Ă„r (29,1). Samtidigt har andelen gravida kvinnor som Ă€r överviktiga eller feta ocksĂ„ ökat. År 1992 var denna andel 25,4 procent, att jĂ€mföra med 43 procent förra Ă„ret.

BÄde övervikt och Älder ökar risken för komplikationer, bÄde för mamman och barnet, sÄvÀl under graviditeten som förlossningen.

– Det Ă€r en otroligt tydlig förĂ€ndring som skett och vi ser att det fortsĂ€tter. Ett högt BMI (kroppsmasseindex) Ă€r associerat med en ökad risk, inte bara för graviditetsdiabetes och havandeskapsförgiftning, utan ocksĂ„ andra komplikationer, som stort barn, en utdragen förlossning och missbildningar, sĂ€ger Anna Sandström.

SjukvÄrden kan hjÀlpa till, sÀger hon, exempelvis med rÄd och stöd, samtidigt som det bÀsta vore om det sker före graviditeten.

– Men de preventiva Ă„tgĂ€rderna, det som görs för att förhindra den hĂ€r utvecklingen, Ă€r inte helt optimala. I stĂ€llet fortsĂ€tter det att öka. Det Ă€r en oroande utveckling, sĂ€ger hon.

SĂ„ jobbar vi med nyheter  LĂ€s mer hĂ€r!