Teori: "Mörk materia" skyddar mot covid-19

Antalet som dött i covid-19 skiljer sig kraftigt Ät mellan olika lÀnder och regioner, nÀstan oavsett vilka ÄtgÀrder lÀnderna vidtagit. Orsaken kan vara en sorts immunologisk "mörk materia" som gör invÄnarna mer eller mindre mottagliga för smittan.

Det nya coronaviruset fotograferat med hjÀlp av elektronmikroskop.

Det nya coronaviruset fotograferat med hjÀlp av elektronmikroskop.

Foto: National institutes of health/USA

HÀlsa och sjukvÄrd2020-06-11 19:40

Detta nÄgot kontroversiella pÄstÄende kommer frÄn den framstÄende brittiske neuroforskaren Karl Friston som sedan en tid tillbaka arbetar med att skapa epidemiologiska modeller över smittspridningen Ät den "Oberoende Sage-gruppen" i Storbritannien.

– NĂ€r vi lĂ€gger in alla tĂ€nkbara variabler i vĂ„ra modeller och ber datorn hitta den troligaste förklaringen till de hĂ€r enormt stora skillnaderna mellan lĂ€nderna, Ă€r det inte regeringarnas Ă„tgĂ€rder som kommer fram. I stĂ€llet verkar det som om en viss andel i respektive land Ă€r "ute ur spelet", som inte varit mottaglig för virusinfektionen frĂ„n första början, sĂ€ger han till den brittiska nyhetssajten Unherd.

Karl Friston Àr ingen virolog. I stÀllet har han Àgnat all sin forskning till att försöka förstÄ hur komplexa nÀtverk av neuroner fungerar i en tÀnkande hjÀrna. Att studera en pandemi, menar han, Àr nÀstan samma sak. I bÄda fallen handlar det om att hantera ett stort antal olika sannolikheter och osÀkerheter, och studera hur ett mycket komplext system förÀndras över tid.

PÄ sÄ sÀtt lyckades Friston och hans forskargrupp att framgÄngsrikt förutsÀga att antalet sjukhusinlÀggningar i Storbritannien skulle vara som störst den 5 april och att antalet dödsfall skulle vara som flest fem dagar senare.

Men det Àr inte dessa modelleringar som gjort Karl Friston omtalad den senaste tiden, utan nÄgot helt annat.

Testning inte avgörande

För en tid sedan noterade biofysikern tillika nobelpristagaren Michael Levitt att tillvÀxtkurvorna för virusets spridning i olika lÀnder aldrig riktigt uppfört sig som förvÀntat. Redan efter ett par veckor minskar ökningstakten, ungefÀr som om en sorts broms börjar verka. Det mÄste alltsÄ, enligt Levitt, finnas nÄgot i befolkningen som hindrar smittspridningen, som en tidigare immunitet eller nÄgot liknande.

Efter att ha anvÀnt sina matematiska modeller pÄ pandemin har nu Karl Friston kommit fram till samma sak. Det finns nÄgot hos mÀnniskor som gör dem mer eller mindre mottagliga för det nya coronaviruset. Och enligt honom skulle detta kunna förklara de uppenbara skillnader som syns i hur hÄrt viruset drabbar olika lÀnder och delar av lÀnder, snarare Àn de ÄtgÀrder som olika regeringar vidtar.

För hur kommer det sig att Malmö kommit betydligt lindrigare undan Àn exempelvis Köpenhamn dÀr invÄnarna levt under striktare restriktioner Àn i Sverige? Och varför har Tyskland en sex gÄnger lÀgre dödlighet Àn Storbritannien, trots att bÄda lÀnder genomförde en sÄ kallad lockdown? Exemplen Àr mÄnga.

Mörk materia

I jÀmförelsen mellan Storbritannien och Tyskland har flera framhÄllit Tysklands omfattande testning, att den har hjÀlpt till att hÄlla Tysklands dödstal nere. Det tror inte Karl Friston.

– Det verkar inte som om Tysklands lĂ„ga dödstal hĂ€nger samman med deras testkapacitet, utan snarare att en genomsnittlig tysk inte smittas lika lĂ€tt som en genomsnittlig britt. Varför? Det kan finnas flera förklaringar, men en som blir alltmer trolig Ă€r att Tyskland har mer immunologisk "mörk materia", sĂ€ger Karl Friston.

För precis som hypotesen om universums mörka materia – som vi inte kan se, men som vi kan mĂ€ta effekten av – tror Karl Friston att det finns en sorts naturlig resistens mot viruset, och att den andel av befolkningen som har denna motstĂ„ndskraft skiljer sig Ă„t mellan olika lĂ€nder.

Det finns forskning som stödjer tanken pÄ en resistens. Nyligen publicerades en studie i tidskriften Cell som visar att mellan 40 till 60 procent av en grupp mÀnniskor som aldrig blivit utsatta för det nya coronaviruset, ÀndÄ hade immunceller (T-celler) som kÀnde igen viruset. Enligt forskarna kan orsaken vara en sorts korsreaktion; att personernas immunförsvar reagerar pÄ viruset, antagligen efter att ha stött pÄ de andra coronavirus som cirkulerar och som orsakar en vanlig förkylning, vilket skulle kunna resultera i ett slags motstÄndskraft.

En annan spekulation Àr skillnader i D-vitaminnivÄer.

Kan bli sjuka

Karl Friston tror dock att den andel i befolkningen som Àr "resistent" i sjÀlva verket Àr Ànnu högre, kanske sÄ stor som 80 procent, Àven om han understryker att hans analys Ànnu inte Àr helt komplett.

– Men nĂ€r den Ă€r det, misstĂ€nker jag att den effektiva icke-mottagliga andelen hos befolkningen kommer att vara runt 80 procent. Jag tror att det Ă€r sĂ„ det kommer att se ut, sĂ€ger Karl Friston till Unherd.

DÀrmed inte sagt att dessa mÀnniskor Àr immuna i vanlig bemÀrkelse, sÄ att de har antikroppar mot det virus som orsakar covid-19. Om dessa mÀnniskor skulle utsÀttas för en större smittdos skulle de kanske insjukna ÀndÄ, men inte fÄnga upp smittan lika lÀtt eller fÄ endast fÄr milda symtom.

– Varför vissa inte Ă€r lika mottagliga vet vi Ă€nnu inte, men att förstĂ„ det kommer att bli nyckeln till att förstĂ„ de hĂ€r stora skillnaderna som vi ser mellan olika lĂ€nder och regioner, för de Ă€r jĂ€ttestora, sĂ€ger Karl Friston.

Fakta: Lockdown – eller inte?

Storbritanniens och Sveriges epidemier pÄminner mycket om varandra. Inte bara avseende hur mÄnga som dött per capita, utan ocksÄ om dynamiken i sjÀlva smittspridningen. Detta trots att Storbritannien genomfört en nedstÀngning av samhÀllet, en sÄ kallad lockdown.

Karl Friston hĂ€vdar dock att de bĂ„da lĂ€ndernas agerande inte skiljer sĂ„ mycket Ă„t – i praktiken.

PÄ ytan ser det ut som om Sverige och Storbritannien haft vÀldigt olika strategier, men vad gör man nÀr man har symtom och Àr sjuk? Jo, man stannar hemma, oavsett om det Àr en lockdown eller inte. Och sÄ Àr det för en rad andra beteenden kring social distansering, och nÀr man lÀgger in dem i vÄra modeller sÄ ser man att betydelsen av en lockdown mer eller mindre försvinner. MÀnniskor beter sig ungefÀr pÄ samma sÀtt i alla fall, varför Sveriges och Storbritanniens agerande i slutÀndan varit ganska likartade, sÀger Karl Friston, som Àr verksam vid University College London.
SĂ„ jobbar vi med nyheter  LĂ€s mer hĂ€r!