Krav pÄ ÄtgÀrder mot forskarhot

I kölvattnet av att forskaren Jonas F Ludvigsson lagt covidforskningen pĂ„ hyllan, krĂ€ver nu andra forskare bĂ€ttre skydd mot hot och hat. RĂ€ttssamhĂ€llet mĂ„ste göra mer. Annars hotas demokratin, anser de.

Det finns en lag som ska skydda den fria Äsiktsbildningen, men ingen som skyddar försök att pÄverka vetenskapliga resultat. Arkivbild.

Det finns en lag som ska skydda den fria Äsiktsbildningen, men ingen som skyddar försök att pÄverka vetenskapliga resultat. Arkivbild.

Foto: Fredrik Sandberg/TT

HÀlsa och sjukvÄrd2021-02-17 19:39

Forskaren tillika barnlĂ€karen Jonas F Ludvigsson gick igenom dödsorsaks- och intensivvĂ„rdsregistret och kunde konstatera att lĂ€rare och barn löper liten risk att dö eller bli svĂ„rt sjuka pĂ„ grund av sars-cov-2. Det blev för mycket för somliga. Han översköljdes av sĂ„ mycket hat och hot att han ansĂ„g sig tvungen att sluta med covidforskningen helt och hĂ„llet. Detta i en tid dĂ„ behovet av kunskap Ă€r större Ă€n nĂ„gonsin.

Med anledning av denna och andra hÀndelser, kallade forskningsminister Matilda Ernkrans (S) till sig nyligen representanter för forskarsamhÀllet för ett digitalt samtal pÄ temat hot och hat mot forskare.

– Det hĂ€r Ă€r en viktig frĂ„ga som jag Ă€r vĂ€ldigt engagerad i. Anledningen till att vi trĂ€ffas Ă€r alldeles uppenbar, Ă€ven om problemet inte Ă€r nytt. Tidigare har det varit forskning om jĂ€mstĂ€lldhet och klimat som varit utsatt, dĂ€r det ocksĂ„ finns starka Ă„sikter, sĂ€ger Matilda Ernkrans.

Systematiska pÄhopp

Att forskare har olika Äsikter och att det ska vara högt i tak Àr helt naturligt, anser hon.

– Men om det övergĂ„r till hat och personangrepp Ă€r det inte acceptabelt, sĂ€ger Matilda Ernkrans.

Det som dock förvĂ„nar henne – och de andra nĂ€rvarande vid mötet, dĂ€ribland epidemiologen Emma Frans och Karolinska institutets rektor Ole Petter Ottersen – Ă€r att de grova personpĂ„hoppen nu under pandemin Ă€ven kommit frĂ„n kollegor, det vill sĂ€ga andra forskare.

– Jag tycker mig ocksĂ„ mĂ€rka att det finns en systematik i pĂ„hoppen, eftersom de kommer som i skurar, och jag tror att det sker i ett samspel med sociala medier och vad de gör med samtalsklimatet, dĂ€r man i slutna grupper kan komma att trissa varandra. Det blir som en radikalisering, sĂ€ger Emma Frans, som varit mycket aktiv pĂ„ Twitter under pandemin.

Slag i luften

En som tydligt markerat mot hat och hot mot forskare Àr Ole Petter Ottersen, rektor för Karolinska institutets, Nordens största medicinska universitet. I förlÀngningen, menar han, hotas demokratin och yttrandefriheten.

– Det vore jĂ€ttebra om det fanns ett bĂ€ttre skydd i lagen. Vi mĂ„ste se att de hĂ€r hoten tas pĂ„ allvar straffrĂ€ttsligt, sĂ€ger han.

MÄrten Schultz, professor i civilrÀtt, nÀmner i en krönika i Svenska Dagbladet att det finns en lag med upp till sex Ärs fÀngelse i straffskalan, "brott mot medborgerlig frihet". Det Àr en lagstiftning som dock inte Àr tillÀmpbar för försök att pÄverka vetenskapliga resultat, utan "bara" den fria Äsiktsbildning bland personer med sÀrskilda demokratiska funktioner, som journalister eller kulturarbetare.

Forskningsminister Matilda Ernkrans framhÄller Ä sin sida ett lagförslag om att den akademiska friheten ska skrivas in tydligare i högskolelagen, nÄgot som knappast lÀr hjÀlpa forskarna mot hot och hat pÄ grund av sin forskning, menar Schultz.

NÀr TT frÄgar ministern vad mer hon Àmnar göra, svarar hon att hon inte utesluter ytterligare ÄtgÀrder och att hon avser att Äterkomma i frÄgan.

SĂ„ jobbar vi med nyheter  LĂ€s mer hĂ€r!