Även osĂ€kra virusstudier kan rĂ€dda liv

Normalt krÀvs gedigna studier innan nya lÀkemedel fÄr anvÀndas pÄ patienter. Men för att klara av coronapandemin kan det vara nödvÀndigt att vÄga testa oprövade metoder, anser professor Jan Liliemark vid SBU.
–Det Ă€r en extremt akut situation och mĂ„nga mĂ€nniskors liv stĂ„r pĂ„ spel.

Än sĂ„ lĂ€nge finns inga utprövade lĂ€kemedel mot covid-19. Arkivbild.

Än sĂ„ lĂ€nge finns inga utprövade lĂ€kemedel mot covid-19. Arkivbild.

Foto: Anders Wiklund/TT

HÀlsa och sjukvÄrd2020-04-15 20:05

Sedan det nya coronaviruset upptÀcktes i slutet av förra Äret har antalet studier om covid-19 formligen exploderat. Men risken Àr att Àven bristfÀlliga studier pÄ ett fÄtal patienter fÄr stort genomslag, om de till exempel pekar pÄ en möjlig behandling. Fast det Àr en risk som i vissa fall kan vara vÀrd att ta, sÀger Jan Liliemark, professor och avdelningschef vid Statens beredning för medicinsk och social utvÀrdering (SBU).

– I det hĂ€r superakuta lĂ€get mĂ„ste man vĂ€lja mellan att anvĂ€nda en osĂ€ker terapi, eller att avstĂ„. Det Ă€r naturligtvis ett mycket svĂ„rt val. Men om vi vĂ€ntar pĂ„ de stora, kontrollerade studierna missar man kanske chansen och möjligheten att rĂ€dda mĂ€nniskoliv.

JÀmför med hiv-fallen

Jan Liliemark jÀmför med 1980-talet, dÄ det inte fanns nÄgon behandling mot hiv. NÀr de första tÀnkbara lÀkemedlen dök upp sÀnktes kraven pÄ hur noga de skulle utvÀrderas innan de fick anvÀndas pÄ patienter.

– Det rĂ€ckte att visa att de hade effekt pĂ„ virusmĂ€ngden i blodprover. Man visste inte i fall de skulle fungera, eller hur de skulle pĂ„verka patienterna. Men man accepterade den osĂ€kerheten. I dag kan vi se att den chansningen sannolikt rĂ€ddade mĂ„nga liv, sĂ€ger Jan Liliemark.

Men han understryker att det handlar om att vÀga tÀnkbar nytta mot risk. För en mycket svÄrt sjuk patient som ligger i respirator kan det vara vÀrt att chansa. Men i mindre allvarliga fall vÀger risken för biverkningar snabbt över. Och om det handlar om att behandla vÀldigt mÄnga mÀnniskor riskerar Àven ovanliga biverkningar att bli ett stort problem.

– Om man till exempel skulle hitta ett vaccin mot covid-19 mĂ„ste man ju vara vĂ€ldigt noga, eftersom det ska ges till ett enormt antal friska personer. DĂ„ krĂ€vs det omfattande studier, sĂ€ger Jan Lilimark.

Ökat hastigheten

För att möta explosionen av coronastudier har mÄnga vetenskapliga tidskrifter ökat sin granskningskapacitet. GenomgÄngar som tidigare kunde ta flera mÄnader sker nu pÄ nÄgra dagar. Dessutom har de etikprövningskommittéer som ska godkÀnna nya försöksupplÀgg vÀxlat upp hastigheten rejÀlt, sÄ att studier kan komma i gÄng betydligt snabbare Àn i normala fall.

– Alla tvingas se över sina rutiner i det hĂ€r lĂ€get. Det Ă€r en extremt akut situation och mĂ„nga mĂ€nniskors liv stĂ„r pĂ„ spel, sĂ€ger Jan Liliemark.

Fakta: Fem krav pÄ en bra studie

Det kan vara svÄrt att bedöma om en vetenskaplig studie som rapporteras i medier Àr pÄlitlig eller ej. HÀr Àr professor Jan Liliemarks tips till den som vill sÄlla bort de vÀrsta exemplen:

1. Har journalisten talat med en eller gÀrna flera experter för att fÄ kommentarer? Det ökar trovÀrdigheten, jÀmfört med om studien bara rapporteras rakt av.

2. Vem Àr avsÀndaren? Om forskningen presenteras av nÄgon som kan tÀnkas tjÀna pengar pÄ att ett lÀkemedel börjar sÀljas finns det anledning att vara extra kritisk.

3. Har studien gjorts pÄ ett slumpat urval, dÀr försöksgruppen jÀmförs med en kontrollgrupp som inte utsÀtts för behandlingen?

4. Hur mĂ„nga personer har ingĂ„tt i studien? Om det bara rör sig om nĂ„got tiotal patienter ska man som regel ta resultatet med en nypa salt. Är det flera hundra eller tusen personer börjar det bli mer trovĂ€rdigt.

5. Studien bör vara granskad av oberoende forskare, i en tidskrift som har sÄ kallad "peer review".

Sist men inte minst: Om resultatet ser ut att vara för bra för att vara sant Àr det antagligen för bra för att vara sant.

SĂ„ jobbar vi med nyheter  LĂ€s mer hĂ€r!