Risk att mÄnga ÄtervÀndare Àr IS-sympatisörer

Ytterligare tre IS-kvinnor med barn Àr troligen pÄ vÀg tillbaka till Sverige. Efter flera Är hos IS och i lÀger finns risk för att kvinnorna fortfarande Àr radikaliserade, menar en expert.

Kvinna i Roj-lÀgret i Syrien. Bilden togs i mars 2019.

Kvinna i Roj-lÀgret i Syrien. Bilden togs i mars 2019.

Foto: Maya Alleruzzo/AP/TT

Extremism2021-10-20 19:05

Enligt Marco Nilsson, expert pÄ islamistisk radikalisering vid universitetet i Jönköping, kan det finnas risk för att de utvisade IS-kvinnorna som ÄtervÀnder fortfarande delar terrorgruppens ideologi och Äsikter.

– Risken Ă€r att de fortsĂ€tter sprida radikala tankar, det som har varit kvinnors frĂ€msta roll: Att rekrytera och ge sken av att IS Ă€r en rörelse som omfamnar olika delar av samhĂ€llet, kvinnor och mĂ€n.

Miljön viktig

Hur stor risken Àr att ÄtervÀndarna faller tillbaka i extremistiska miljöer i Sverige kan pÄverkas av den sociala miljön som de hamnar i nÀr de Àr tillbaka.

– Vissa sĂ€ger att de inte stöttar IS lĂ€ngre, och det kan vara sĂ„. Samtidigt blir det svĂ„rare med de radikala tankarna om de hamnar i samma kretsar igen. Vissa har de hĂ€r tankarna fortfarande och dĂ„ handlar problemet inte om Ă„terfall – utan om att lĂ€mna, sĂ€ger Marco Nilsson.

Att leva i ett lÀger som Roj-lÀgret i Syrien Àr som en skola i radikalisering, beskriver Marco Nilsson. Det finns en risk att de som kommer tillbaka nu, efter lÄng tid i lÀgret, Àr starkt pÄverkade av extremism.

– Innan sĂ„ fanns det mĂ„nga Ă„tervĂ€ndare som lyckades ta sig till Sverige sjĂ€lvmant. Det finns alltid en variation hĂ€r men risken Ă€r större att det finns en större andel som har radikala tankar bland dem som blir utvisade och kommer efterĂ„t.

Ny mening

Grundproblemet nu Ă€r att de individer som tidigare hittade mening i den extrema, radikala miljön nu mĂ„ste finna ny mening i det vanliga livet i Sverige – nĂ„got som de inte har hittat sedan tidigare.

Det finns stöd och insatser frÄn samhÀllet att fÄ om man vill ta sig ur en sÄdan hÀr miljö, men bara om man sjÀlv vill och söker hjÀlpen. DÀrför finns det inte sÄ mycket att göra, sÀger Marco Nilsson.

– PĂ„ individnivĂ„ har socialtjĂ€nsten inte nödvĂ€ndigtvis mycket kontakt med de hĂ€r personerna, om det inte handlar om att barnen blir omhĂ€ndertagna. Vuxna individer mĂ„ste sjĂ€lvmant ta kontakt med socialtjĂ€nsten om de vill ha stöd och hjĂ€lp. SĂ„ som samhĂ€llet ser ut i dag finns det inte sĂ„ mycket att göra, sĂ€ger Marco Nilsson.

SĂ„ jobbar vi med nyheter  LĂ€s mer hĂ€r!