Estoniafilmare döms för brott mot gravfrid

Dykningarna som gjordes vid Estonias vrak i samband med en dokumentĂ€rfilm var brottsliga – men motivet bakom gĂ€rningen medför ett lindrigare straff. Det konstaterar Göteborgs tingsrĂ€tt, som dömer journalisten Henrik Evertsson och vrakexperten Linus Andersson för brott mot gravfriden.

Journalisten Henrik Evertsson i samband med rÀttegÄngen i Göteborgs tingsrÀtt i augusti. Arkivbild.

Journalisten Henrik Evertsson i samband med rÀttegÄngen i Göteborgs tingsrÀtt i augusti. Arkivbild.

Foto: Björn Larsson Rosvall/TT

Estonia2022-09-05 11:02

Tv-serien "Estonia – fyndet som förĂ€ndrar allt" pĂ„ Discovery visade ett stort, tidigare okĂ€nt hĂ„l i skrovet pĂ„ den förlista fĂ€rjan. Statens haverikommission blev intresserad, och nu görs nya undersökningar av katastrofen pĂ„ Östersjön 1994.

Bilderna togs med en dykrobot 2019. Men Henrik Evertsson, som ledde filmteamet, och hans medarbetare Linus Andersson Ätalades för brott mot den sÀrskilda lagen om gravfrid vid Estonias vrak.

Mildare straff

Nu fÀlls de i Göteborgs tingsrÀtt.

– De har brutit mot gravfriden som gĂ€ller pĂ„ det hĂ€r omrĂ„det, bĂ„de för sjĂ€lva vraket och i ett omrĂ„de runt sjĂ€lva vraket, sĂ€ger Göran Lundahl, domare i mĂ„let och lagman vid Göteborgs tingsrĂ€tt.

De Ätalade har framhÄllit att roboten inte rörde vraket, och hÀvdar att dykningarna var nödvÀndiga för att fÄ fram ny information om en katastrof som inte utretts ordentligt. De har ocksÄ hÀvdat att handlandet varit straffritt eftersom det skett frÄn ett tyskt fartyg pÄ internationellt vatten.

TingsrÀtten konstaterar dock att skyddet för gravfriden vÀger starkare och dömer dÀrför de bÄda mÀnnen. Men motivet bakom gÀrningen har betydelse för straffvÀrdet och pÄföljden blir dÀrför mildare: dagsböter för bÄda tvÄ.

Evertsson: Ska överklaga

KammarÄklagare Helene Gestrin Àr nöjd med att tingsrÀtten gÄr pÄ hennes linje i frÄgan om straffbarhet. DÀremot hade hon yrkat pÄ villkorlig dom och böter som straff i stÀllet för enbart dagsböter.

– Jag kommer att titta pĂ„ frĂ„gan om straff för att se om jag ska klaga pĂ„ straffet eller inte. TingsrĂ€tten har ju gett en strafflindring med hĂ€nvisning till det journalistiska motivet och att man genomfört dykningarna utan att fysiskt beröra vraket pĂ„ nĂ„got sĂ€tt, sĂ€ger Helene Gestrin.

Henrik Evertsson och Linus Andersson Àr överens om att överklaga, skriver Evertsson i en skriftlig kommentar till TT.

"Vi beklagar dagens beslut frÄn Göteborgs tingsrÀtt och noterar samtidigt att man kommit fram till en annan slutsats Àn tingsrÀtten gjorde förra gÄngen", skriver Henrik Evertsson.

"Det hÀr mÄlet rör viktiga journalistiska principer och komplexa juridiska vÀrderingar. Vi kommer dÀrför att överklaga den hÀr domen. VÄr instÀllning Àr oförÀndrad och vi nekar till brott. Vi önskar dÀrför lÀgga fram vÄra invÀndningar vid en ny förhandling i hovrÀtten."

Tidigare prövat

Fallet har tidigare prövats i flera instanser. Evertsson och Andersson friades först av Göteborgs tingsrÀtt eftersom de arbetade frÄn en tysk bÄt, och Tyskland har inte infört den sÀrskilda lagen om gravfrid vid Estonia. Dessutom ansÄg tingsrÀtten att den sÀrskilda Estonialagen strider mot internationella folkrÀttsliga principer.

Men hovrÀtten gjorde en annan bedömning. Svensk lag gÀller eftersom det Àr svenska medborgare och Estonialagen strider inte mot folkrÀtten, konstaterade hovrÀtten. Fallet skickades dÀrför tillbaka till tingsrÀtten för att prövas ytterligare en gÄng.

MÄlet har, rent juridiskt, varit klurigt att avgöra berÀttar domare Göran Lundahl.

– Det har funnits mĂ„nga komplicerade juridiska frĂ„gor att ta stĂ€llning till. Men samtidigt har sakomstĂ€ndigheterna, alltsĂ„ vad som faktiskt har hĂ€nt, varit helt ostridiga mellan alla som varit inblandade, sĂ€ger han.

Fakta: Estonia

FÀrjan Estonia lÀmnade hamnen i Tallinn pÄ kvÀllen 27 september 1994. Knappt halvvÀgs till Stockholm kantrade fartyget i hÄrt vÀder, och sjönk sedan inom mindre Àn en timme.

852 mÀnniskor omkom i katastrofen, varav 501 var svenskar. 137 personer rÀddades.

Den internationella haverikommissionens viktigaste slutsats blev att fĂ€stena och lĂ„sen till Estonias bogvisir varit underdimensionerade. NĂ€r bogvisiret lossnade forsade stora mĂ€ngder vatten in pĂ„ bildĂ€ck och fick fartyget att kantra. Överlevare, anhöriga och andra engagerade personer har dock krĂ€vt att det snabba förloppet dĂ„ fartyget sjönk mĂ„ste utredas ytterligare.

2004 avslöjades att det svenska försvaret och Tullverket hade ett avtal om att Estonia kunde anvÀndas för hemlig införsel av militÀr utrustning frÄn Ryssland. Dokument om fartygets sista last Àr fortfarande hemligstÀmplade.

DokumentĂ€ren "Estonia – fyndet som Ă€ndrar allt", som sĂ€ndes pĂ„ hösten 2020, vĂ€ckte stor uppmĂ€rksamhet med bilder visade ett tidigare okĂ€nt hĂ„l i fĂ€rjans skrov pĂ„ havsbotten.

Haverikommissionerna i Sverige, Finland och Estland gör nu en ny granskning av vad som hÀnde nÀr fÀrjan gick under. I november 2021 uppgav Statens haverikommission att de nya hÄl som upptÀckts i skrovet troligen orsakats av klippor pÄ havsbotten.

Ytterligare undersökningar vid vraket pÄgÄr. Den nya utredningen ska Àven intervjua personer som överlevde katastrofen.

SĂ„ jobbar vi med nyheter  LĂ€s mer hĂ€r!