Det konstiga befolkningsåret 2020

År 2020 var – ur ett befolkningsstatistiskt perspektiv – ett mycket ovanligt år.

Det säger Tomas Johansson, befolkningsstatistiker på Statistiska centralbyrån, i samband med att myndigheten nu släpper den officiella befolkningsstatistiken.

– Året började ganska normalt. Vi hade en låg dödlighet. Invandringen minskade lite, samtidigt som vi hade en något ökad utvandring. Sen kom corona och i slutet av mars ökade dödsfallen kraftigt. Gränserna stängdes, vilket fick invandringen att minska kraftigt, säger Tomas Johansson.

Det som framför allt sticker ut, säger han, är den höga dödligheten. Att drygt 9 000 fler personer i Sverige dog förra året, jämfört med 2019. Och även om man jämför med ett snitt från de fem föregående åren (2015–2019), så dog det 7,9 procent fler människor år 2020 än under denna jämförelseperiod.

Fler från än till

– Vid halvårsskiftet var dödsfallen nere på normala nivåer igen, vilket höll i sig till början av november då dödsfallen började öka på nytt, säger Tomas Johansson.

Detta, i kombination med en kraftigt minskad invandring, resulterade i att Sveriges folkmängd bara ökade med 0,5 procent förra året. Det är nästan en halvering av folkökningen jämfört med året före. Med så lite har folkmängden inte ökat sedan 2005, både i relativa och absoluta tal.

Därutöver rörde vi oss också annorlunda inom landet. Exempelvis flyttade fler från än till Stockholm förra året. Tack vare födslarna ökade huvudstadens folkmängd ändå, men inte alls lika mycket som vanligt.

I stället blev Malmö den kommun där folkmängden ökade som mest, med 3 783 personer närmare bestämt. Därefter kom Göteborg (3 775), följt av Uppsala (3 072) och Haninge (1 595).

– Stockholm kom först på åttonde plats med 1 478 personer och det som drivit hela folkökningen är att det föddes fler än vad som dog, säger Tomas Johansson.

Färre gifta

Andra kommuner, däremot, har tappat i antalet invånare, som Dals-Eds kommun i Västra Götaland, Haparanda och Övertorneå i Norrbotten.

– Många av de kommuner som fick negativa tal förra året ligger nära våra grannländer. Min gissning är att de stängda gränserna har påverkat detta. Haparanda, där invånarantalet minskade med 27 personer, är ju intimt sammankopplat med Torneå i Finland som ligger på andra sidan älven. Jag vet inte, men man kan tänka sig att en del valde att flytta till den finska sidan när gränsen och den gemensamma bostadsmarknaden stängdes ner, säger Tomas Johansson.

Även giftermålen påverkades, såtillvida att det var betydligt färre par som lät sig vigas förra året. År 2020 var det 37 591 par som gifte sig, att jämföra med 48 481 år 2019.

– Vi har sett en vikande trend de senaste åren i hur många som gifter sig, men aldrig att det minskat så här mycket, förutom 1989 då de förändrade reglerna kring änkepensionen fick många att gifta sig, säger Tomas Johansson.