ââNĂ€r personer som inte borde bli sjuka blir sjuka, börjar man fundera som lĂ€kare, sĂ€ger Peter Bergman, lĂ€kare och forskare vid Karolinska institutet som har lett den kliniska delen av studien i Sverige.
Han blev kontaktad av lĂ€karen som vĂ„rdat de tvĂ„ bröderna som varken hade Ă„ldern eller underliggande sjukdom emot sig. ĂndĂ„ vĂ„rdades de i respirator för covid-19.
ââI Sverige har den hĂ€r specifika gendefekten bara hittats hos de hĂ€r bröderna. Men det finns ett tiotal fall i hela vĂ€rlden, som sammanstĂ€llts i en artikel som kom ut i augusti i ett samarbete mellan amerikanska Rockefeller University och Karolinska institutet, sĂ€ger Peter Bergman.
Ăn sĂ„ lĂ€nge Ă€r bröderna unika i Sverige, men Peter Bergman bedömer att det finns fler med samma mutation. Enligt studien kan gendefekten förklara en procent av livshotande covid-19 hos yngre mĂ€n. Men Peter Bergman tror att det rör sig om fler.
Lucka i immunförsvaret
ââI Sverige finns förmodligen ett stort mörkertal, bĂ„de bland som avlidit och personer som vi inte har undersökt Ă€n. Vi tror att en procent Ă€r en klar underdrift. Det kan handla om fler, kanske upp till en tredjedel av fallen som kan ha en underliggande genetisk defekt eller âlucka i immunförsvaretâ, sĂ€ger han.
I centrum för den aktuella studien stĂ„r ett protein som heter TLR7. Det Ă€r en receptor pĂ„ en immuncell i blodet som ska fĂ„nga upp och skicka vidare signaler och gör att kroppen kĂ€nner igen virus â till exempel corona. Först dĂ„ kan kroppen bilda Ă€mnet som angriper och bekĂ€mpar viruset, sĂ„ kallat alfa-interferon.
De bÄda brödernas saknar proteinet TLR7. Deras immunceller kan dÀrför inte kÀnna igen viruset och inte utveckla ett normalt motstÄnd.
ââRedan förra hösten kom det fram att systemet runt interferon var viktigt för skyddet mot covid-19, men nu har vi identifierat svenska fall. Dessutom har man i artikeln gĂ„tt till botten med hur gendefekten leder till svĂ„r sjukdom, sĂ€ger Bergman.
Kraftigt förhöjd risk
TLR7-genen Àr kopplad till kroppens X-kromosom, vilket gör att kvinnor och mÀn drabbas olika av gendefekten. En kvinna kan bÀra pÄ defekten i den ena av sina tvÄ X-kromosomer, men fortfarande ha ett fungerande immunförsvar tack vare den andra. MÀn har bara en X-kromosom, vilket gör att deras försvar slÄs ut om den saknar TLR7-genen.
ââDet betyder att det bara Ă€r mĂ€n som kan fĂ„ den hĂ€r sjukdomen. Hittar man ett sĂ„ kallat index-fall kan man sedan leta efter fler mĂ€n i de hĂ€r familjerna för att se om de har gendefekten, sĂ€ger Peter Bergman.
Risken att bli allvarligt sjuk Àr kraftigt förhöjd för dem som har gendefekten, kanske upp till 200 gÄnger högre risk att drabbas av svÄr sjukdom jÀmfört med dem utan defekten. Det kan jÀmföras med övervikt, diabetes eller högt blodtryck som ökar risken för svÄr sjukdom med cirka fem till tio procent, enligt Bergman.
Vaccinera barn
I familjer dĂ€r den mycket ovanliga gendefekten upptĂ€ckts kan man genom dna-test undersöka om fler bĂ€r pĂ„ den. UpptĂ€cker man det innan de blivit sjuka finns enligt studien ett sĂ€kert kort som skyddar â vaccin.
ââOm man hittar den hĂ€r genetiska förĂ€ndringen hos till exempel ett barn sĂ„ tycker jag att man borde vaccinera. SjĂ€lvklart ska vi vaccinera sĂ„ mĂ„nga som möjligt och har man den hĂ€r riskfaktorn Ă€r det Ă€nnu viktigare, sĂ€ger Peter Bergman.
UpptÀckten av vilka Àmnen kroppen behöver för att bekÀmpa covid-19 har betydelse Àven för personer utan gendefekten. Kunskapen kan bidra till möjligheterna att ta fram ny lÀkemedelsbehandling, men Àven för att skrÀddarsy den behandling som finns i dag.
ââAtt förstĂ„ mekanismen för hur en sjukdom fungerar Ă€r sjĂ€lva grunden för att ta fram nya lĂ€kemedel, sĂ€ger Peter Bergman.