Det finns i dag cirka 65 000 skyddsrum - i varierande skick - med plats för sju miljoner personer i Sverige.
Ambitionen har aldrig varit att bygga skyddsrum för precis hela befolkningen, eftersom behovet bedöms variera beroende pÄ region och ort. Men med detta sagt sÄ rÄder det i dag brist pÄ dugliga skyddsrum, enligt utredaren Britt Bohlin.
ââVi har ju beslutat i Sverige att man inte ska bygga skyddsrum nĂ€r man bygger nya fastigheter â det kravet finns inte. Samtidigt har ju Sveriges befolkning ökat, sĂ€ger hon.
Britt Bohlin leder utredningen om civilt skydd som tillsattes förra vÄren, och en av dess uppdrag Àr att föreslÄ hur bestÄndet av skyddsrum kan anpassas efter dagens behov, i volym och geografisk placering, och vem eller vilka som ska ansvara för skyddsrummen.
"Mycket att ta igen"
Britt Bohlin vill inte föregripa utredningen genom att ange hur stort behovet kan vara.
ââLĂ„t oss Ă„terkomma om det. Men att vi ska bygga ut Ă€r jag helt övertygad om.
TT: I vilket skick Àr de befintliga skyddsrummen?
ââDet varierar vĂ€ldigt mycket. En del Ă€r i förvĂ„nansvĂ€rt gott skick, med tanke pĂ„ att de Ă€r byggda pĂ„ 1940-talet. Men det krĂ€vs naturligtvis underhĂ„ll av luftfilter och annat. I dag finns det ocksĂ„ möjlighet att bygga fristĂ„ende, vĂ€ldigt funktionsdugliga, skyddsrum. Det finns alltsĂ„ möjligheter, men vi har vĂ€ldigt mycket att ta igen, sĂ€ger Britt Bohlin.
ââVi tittar Ă€ven pĂ„ övriga skyddade utrymmen â vi har ju sett pĂ„ bilder frĂ„n Kiev att tunnelbanestationer Ă€r flitigt anvĂ€nda, till exempel. Vi har tidigare haft mĂ„nga sĂ„dana skyddade utrymmen i Sverige, sĂ€ger Britt Bohlin.
FĂ„ kontroller
I och med medierapporteringen kring kriget i Ukraina har Myndigheten för samhÀllsskydd och beredskap (MSB) mÀrkt av ett ökat intresse för hur det stÄr till med svenska skyddsrum och var de finns nÄgonstans.
ââDe flesta kĂ€nner till att vi har skyddsrum, men det Ă€r kanske inget man gĂ„r runt och tĂ€nker pĂ„. Nu har det blivit mer intressant att fĂ„ veta var skyddsrummen finns, sĂ€ger Anders Johannesson vid enheten för befolkningsskydd pĂ„ MSB.
Precis som Britta Bohlin konstaterar MSB att skicket pÄ de skyddsrum som finns i Sverige varierar och menar att det Àr svÄrt att fÄ en helhetsbild över befintliga skyddsrum. Myndigheten har ett tillsynsansvar och genomför ett mindre antalet kontroller per Är.
ââDe flesta skyddsrum finns pĂ„ större orter och pĂ„ militĂ€rstrategiska omrĂ„den. PĂ„ mindre orter inne i landet finns det vĂ€ldigt fĂ„ eller inga skyddsrum.
TT: Hur kommer det sig att det Àr sÄ?
ââUnder de Ă„r som det byggdes skyddsrum i Sverige sĂ„ gjorde man behovsanalyser. Bor jag pĂ„ landet Ă€r risken för att rĂ„ka ut för ett bombanfall liten men bor jag i en storstads centrala delar Ă€r risken större och dĂ€rför finns det mer centrerat med skyddsrum pĂ„ sĂ„dana orter, sĂ€ger Anders Johannesson och tillĂ€gger:
ââI vissa delar av landet blir det att man anvĂ€nder skyddsrummen i första hand och i andra delar kanske man mĂ„ste utrymma civilbefolkningen, för att det finns stora risk för exempelvis ett anfall.
Vilka ska hjÀlpa?
Ăven om skyddsrummen Ă€r en del av skyddet av den civila befolkningen sĂ„ bör deras betydelse inte överskattas, enligt Peter Bennesveds, idĂ©historiker och analytiker vid FOI.
ââDet Ă€r bara pĂ„ vissa speciella stĂ€llen i landet som det rĂ„der brist pĂ„ skyddsrum. Den riktiga bristen gĂ€ller allt omkring. Vi saknar till exempel en hemskyddsorganisation, som funnits tidigare - en lokal organisation som har kunskap om skyddsrummen. Skyddsrummen ska ju ocksĂ„ ha utrustning. Vi har heller inte övat pĂ„ snabbevakuering, sĂ€ger han.
SÄdana frÄgor ingÄr i uppdraget till den utredning som Britt Bohlin leder. I november ska den Äterkomma med förslag pÄ hur utrymningar och inkvarteringar ska planeras samt om det behövs en stödorganisation nÀr skyddsrum anvÀnds eller en evakuering mÄste ske.
ââFrĂ„gan Ă€r om den stödorganisationen ska byggas upp med plikt eller frivilliga insatser, eller bĂ„de och. I dag har vi de frivilliga försvarsorganisationerna, som betyder vĂ€ldigt mycket, men det Ă€r inte sĂ€kert att vi kan förlita oss uteslutande pĂ„ frivilliga krafter.
Britt Bohlin pekar ocksÄ pÄ att rÀddningstjÀnsten kommer att vara hÄrt belastad i hÀndelse av krig.
ââDet Ă€r inte sĂ€kert att en organisation som Ă€r byggd för fredstid klarar Ă€ven att hantera krigsförhĂ„llanden. SĂ„ frĂ„gan Ă€r vad vi har och vad vi behöver förstĂ€rka och tillföra, sĂ€ger hon.