âJag var rĂ€dd, mycket rĂ€dd. Men nu kĂ€nner jag mig rĂ€ddad."
SÄ sade en 36-Ärig man i intervjuer efter att han blivit den förste i vÀrlden att fÄ en plaststrupe implanterad. Operationen uppmÀrksammades vÀrlden över och beskrevs som en stor framgÄng.
TvÄ och ett halvt Är senare var han död. Hans sista tid i livet prÀglades av ett mycket svÄrt lidande: implantatet satt nÀstan helt löst och omgavs av död vÀvnad och svamp.
PĂ„ onsdag inleds huvudförhandlingen i Solna tingsrĂ€tt mot kirurgen Paolo Macchiarini, som ansvarig kirurg vid transplantationen och den som stod bakom metoden. Förra hösten Ă„talades han för grov misshandel av 36-Ă„ringen samt tvĂ„ andra patienter som under Ă„ren 2011â2012 Ă€ven de fĂ„tt syntetiska luftstrupar inopererade.
Inte sjukvÄrd
Enligt Äklagaren Mikael Björk skedde ingreppen "helt i strid med vetenskap och beprövad erfarenhet" och bröt mot lagen.
ââDet hĂ€r var vare sig sjukvĂ„rd eller tillĂ„ten forskning, sade Björk i samband med Ă„talet.
Liksom den första patienten fick Àven de tvÄ andra svÄra skador av operationerna och led mycket svÄrt innan de dog, skriver Äklagaren i sin stÀmningsansökan.
TT har upprepade gÄnger försökt nÄ Paolo Macchiarini för en kommentar men utan framgÄng. Kirurgen har hela tiden nekat till brott.
Paolo Macchiarini anstÀlldes vid Karolinska institutet (KI) och Karolinska universitetssjukhuset (KS) 2010. Det var en tid prÀglad av starka politiska signaler att rekrytera internationellt framstÄende forskare till Sverige och Macchiarini var kÀnd som "stjÀrnkirurgen" som genomfört den första transplantationen i vÀrlden med en stamcellspreparerad luftstrupe frÄn en avliden person.
Stöts bort
VÀl hÀr i Sverige tog han metoden vidare och började transplantera syntetiska luftstrupar besÄdda med benmÀrgsceller. Hade detta fungerat vore det en revolution inom medicinen: brist pÄ organ Àr ett stort problem och transplantation av just luftstrupar har varit i princip omöjligt.
Men ingreppen gick alltsÄ helt fel och Paolo Macchiarini stoppades 2013 frÄn att operera mer pÄ KS. Utredningar har visat att det före transplantationerna inte hade genomförts nÄgra försök pÄ djur med den specifika metoden och det hade heller inte gjorts nÄgon etikprövning vilket krÀvs för den typen av forskning .
Att misstÀnkta brott inom sjukvÄrden gÄr till Ätal Àr mycket ovanligt enligt Kavot Zillén, docent i offentlig rÀtt och universitetslektor i rÀttsvetenskap vid Stockholms universitet, sÀrskilt inriktad pÄ medicinsk rÀtt. Det finns flera skÀl till det, varav ett Àr att hÀlso- och sjukvÄrd till sin natur Àr en riskfylld verksamhet. Oönskade följder som biverkningar eller komplikationer kan ske utan att det varit nÄgot straffrÀttsligt fel, förklarar Kavot Zillén.
SvÄrt med samband
ââPatienten samtycker till Ă„tgĂ€rder som kan innebĂ€ra risker och det betyder att sjukvĂ„rdspersonalen har ett visst handlingsutrymme att agera, eftersom mĂ„nga Ă„tgĂ€rder inom vĂ„rden inte handlar om rĂ€tt eller fel utan de hamnar i nĂ„gon sorts grĂ„zon.
ââMen det hĂ€r vill jag betona: Det betyder inte att alla risktaganden ska accepteras inom vĂ„rden och dĂ€r kommer vi in pĂ„ Macchiarinifallet. Patienter godtar riskfyllda ingrepp för att vi har tillit till sjukvĂ„rden men det Ă€r ju bara under premissen att vĂ„rden följer de föreskrifter som finns.
Det kan ocksĂ„ vara svĂ„rt att definiera vad begreppet âvetenskap och beprövad erfarenhetâ innebĂ€r samt att styrka orsakssamband, som att en viss yrkesutövares agerande lett till en viss skada. Men fallet Macchiarini framstĂ„r som tydligare Ă€n mĂ„nga andra situationer, enligt Kavot ZillĂ©n:
ââDet stĂ„r klart att det handlar om en yrkesutövare som genomfört en Ă„tgĂ€rd som tveksamt nĂ„r upp till de krav som stĂ€lls pĂ„ adekvat vĂ„rd. Dessutom Ă€r det oklart om det överhuvudtaget gĂ„r att kalla ingreppen för sjukvĂ„rd. Godtagen forskning handlar det inte heller om dĂ„ det inte funnits godkĂ€nd etikprövning. Allt detta tyder pĂ„ brister som eventuellt kan leda till en fĂ€llande dom.