Dagen efter explosionen som följdes av brand i HÀsselby villastad bevakar polisen det avspÀrrade omrÄdet med flera enheter. Ett större buskage gör sikten begrÀnsad frÄn cykelbanan dÀr avspÀrrningarna slutar. Men man ser omfattningen, radhuset Àr nÀstan jÀmnat med marken.
ââJag vaknade av ljudet, sĂ€ger en granne.
Hon Àr ute och rastar hunden. Vanligtvis brukar de svÀnga upp pÄ parkeringen och in pÄ vÀgen som gÄr precis utanför den sprÀngda lÀgenheten. Hunden Àr van och förstÄr inte varför matte vill gÄ rakt fram.
ââJag kĂ€nner mig kanske inte orolig, men det kĂ€nns olustigt. Det finns ju gangsters överallt utan att man vet det.
Under tiden TT Àr pÄ plats rullar polisens kriminaltekniker in samt tvÄ bilar frÄn Stockholms brandförsvar. Teknikerna gÄr runt innanför avspÀrrningar och fotograferar resterna av det som förut var nÄgons hem.
TvÄ Àldre damer kommer gÄendes ner för gatan. De har bott hÀr i nÀrheten i över 50 Är och beskriver omrÄdet som tryggt och lugnt.
ââDet Ă€r hemskt och vĂ€ldigt skrĂ€mmande att det kommit sĂ„ nĂ€ra. Jag var inte i form pĂ„ hela dagen i gĂ„r, sĂ€ger den en av dem.
Hon och hennes vÀninna sÀger att de börjar bli lite misstÀnksamma gentemot omgivningen, eftersom gÀngen gett sig pÄ anhöriga och andra personer som gÀngmedlemmarna har band till.
ââMan vet ju inte vad som döljer sig bakom fasaden pĂ„ folk, sĂ€ger hon och fortsĂ€tter:
ââMen jag kĂ€nner verkligen med de stackars oskyldiga runt omkring vars hem mer eller mindre Ă€r förstörda. Och tĂ€nk vilka trauman.