Överlag, ska det dock sägas, så upplever de flesta svenskar att de har en god hälsa. I den stora folkhälsoenkät som Folkhälsomyndigheten nu presenterar anger fler än sju av tio svenskar att de har "ett gott allmäntillstånd". Rökningen fortsätter att minska och allt färre ungdomar anger att de har ett riskbruk av alkohol.

Förändringarna jämfört med föregående års undersökning är små. Men enligt Malin Kark, utredare på myndigheten, finns det ändå vissa oroväckande trender, framför allt om man jämför med den första undersökningen som kom 2004.

Det man kan se är att allt fler upplever psykisk ohälsa, framför allt yngre kvinnor, säger Malin Kark.

Kvinnor hårt drabbade

Andelen svenskar av båda könen som 2018 anger lätta eller svåra besvär av ängslan, oro eller ångest är 39 procent, vilket ska jämföras med 34 procent år 2004.

Men bland kvinnor i åldersgruppen 16–29 år anger hela 65 procent att de lider av dessa besvär.

Det stämmer överens med andra undersökningar, att den psykiska ohälsan ökat, framför allt bland de yngre åldersgrupperna och att unga kvinnor är särskilt drabbade. Det finns också andra indikatorer på den psykiska hälsan i enkäten – som frågor kring trötthet, sömn och stress – som går i samma riktning, säger Malin Kark.

Fetare än någonsin

Nyligen rapporterade TT om alarmerande resultat som visar att stillasittandet ökar och att varannan svensk har farligt dålig kondition. Enkätsvaren från Folkhälsomyndighetens undersökning bekräftar detta såtillvida att den visar att fetman ökar till nya rekordnivåer. Aldrig tidigare har så många svenskar uppgett att de lider av fetma.

Fetman ökar i alla åldersgrupper och bland både kvinnor och män. I årets undersökning angav 16 procent att de är feta, vilket är en ökning med en procentenhet sedan förra året. År 2004 var motsvarande siffra 12 procent, och om man tittar 30 år tillbaka, då endast fem procent uppgav att de var feta, så är trenden tydlig, säger Malin Kark.

Utöver detta visar undersökningen att rökningen fortsätter att minska. Sedan föregående års undersökning har rökningen minskat med ett par procentenheter. I dag uppger sju procent av befolkningen att de röker varje dag. Den visar också att riskbruk av alkohol minskar, men bara bland yngre personer. Bland äldre ökar den.

Utbildning gör skillnad

Enkäten visar också att det finns en stor skillnad mellan hög- och lågutbildade. Personer med endast förgymnasial utbildning anger i allmänhet sämre hälsa. Förekomsten av rökning är också högre.

I den aktuella enkäten har Folkhälsomyndigheten frågat ett nationellt urval av 40 000 svenskar i åldrarna 16–84 år om hur de mår. Svarsfrekvensen var 42 procent.

Sedan använder vi så kallade kalibreringsvikter för att jämna ut materialet så att det blir jämförbart med befolkningsdata, säger Malin Kark.