Kommitténs färdiga arbete - som letts av lagman Mari Heidenborg - heter "Ett starkare skydd för den sexuella integriteten". Den har på förmiddagen formellt lämnats över till justitieminister Morgan Johansson (S) som bjudit in till den pressträff där förslagen presenteras.

Betänkandet i sin helhet är på över 500 sidor och rymmer förslag på lagändringar, bättre stöd till målsäganden samt en granskning av rättsväsendets hantering av sexualbrott.

Mari Heidenborg är numera justitieråd. Hon var lagman då kommittén inledde sitt arbete.

För att få med alla partier från början har förslagen tagits fram i en parlamentariskt tillsatt kommitté, med hjälp av flera jurister, enligt Morgan Johansson.

Kommitténs ledamöter är enliga ifråga om förslagen, även när det gäller experterna är man i stort sett eniga, säger Heidenborg som dock påpekar att det finns några invändningar.

"Okej sex"

En invändning som är känd är den från Advokatsamfundet gällande samtycke. Men just det begreppet ska inte användas. I stället används "frivilligt deltagande".

Enligt Mari Heidenborg är det straffrättsliga skyddet i dag inte tillräckligt i vissa situationer.

Lagen ska också "normativt uttrycka vad som är okej sex" i ett "modernt och jämställt samhälle".

Farhågorna för att fokus på målsäganden ska bli ännu större när man diskuterar samtycke, eller frivillighet, är överdrivna, anser Heidenborg.

En lagstiftning som bygger på frivillighet leder inte i sig till fler fällande domar, poängterar Heidenborg och lägger till att den fulla bevisbördan kommer att ligga kvar på åklagaren.

Flera gånger under senare år har friande våldtäktsdomar fungerat som tändande gnistor för intensiva debatter. I januari 2014 demonstrerade flera tusen personer i Stockholm för krav på så kallat samtycke i sexualbrottslagstiftningen. Hösten samma år tillsattes en parlamentarisk sexualbrottskommitté med uppdraget att se över nuvarande lag.

Olika effekt

Inför presentationen rapporterade flera medier att ett av förslagen är att sexuella övergrepp som sker via nätet och där gärningsman och brottsoffer inte har fysisk kontakt, ska bedömas lika allvarligt som andra sexuella övergrepp.

Känt sedan tidigare är bland annat också att man kommer att föreslå en möjlighet till hårdare straff, att själva våldtäktsbegreppet slopas och att man inför den efterfrågade skrivningen om samtycke samt ett så kallat oaktsamhetsrekvisit.

Förslagen kommer att få verklig effekt, både på vad som är kriminaliserat och på samhällets normer, säger Annika Hirvonen Falk, miljöpartist och en av kommitténs många ledamöter.

Störst effekt tror hon att skrivningen om oaktsamhet kan få. Den skulle innebära att åklagare i framtiden inte kommer att behöva bevisa att en person medvetet var ute efter att begå ett grovt sexualbrott. Det ska räcka med att personer "borde ha förstått" att det var det hen gjorde.

För och emot

Mer omtvistad är den av många efterlängtade skrivningen om samtycke. Även flera jurister som är för en sådan lagskrivning anser att den har mer av ett signalvärde än ett reellt värde eftersom den inte kommer att leda till fler fällande domar. Orsaken är att samtycke är svårbevisat.

Annika Hirvonen Falk hör till dem som tycker att frågan om samtycke är principiellt viktig.

Det är en viktig del av lagstiftningen, att man sänder en signal. Om vi tittar tillbaka till 1960-talet så var det inget brott om inte kvinnan gjorde motstånd till det yttersta. Sedan har man långsamt mjukat upp hur mycket motstånd som ska krävas. Nu anser vi att grunden ska vara att man deltar frivilligt.

Som TT tidigare skrivit kommer den färdiga utredningen att innehålla en flersidig invändning från en av kommitténs experter, Advokatsamfundets ordförande Bengt Ivarsson.

Samtyckesregleringen i kombination med införandet av ett oaktsamhetsbrott innebär två bevislättnader samtidigt för åklagaren. Det medför en ökad risk för att oskyldiga döms, sade han i en TT-intervju i augusti.

Oaktsamhetsrekvisitet ensamt ser Bengt Ivarsson fördelar med.