Spaniens högsta domstol gick inte på åklagarnas benhårda linje om att de åtalade ledde ett våldsamt uppror under den katalanska självständighetshösten för två år sedan. Däremot uppmuntrade de till det tumult som ägde rum i samband med självständighetsomröstningen den 1 oktober 2017, slår domstolen fast.

För det döms nio av de tolv åtalade till mellan 9 och 13 års fängelse.

Det är förvisso stränga straff. Men man kan också ta fasta på att domstolen valde brottsrubriceringen uppvigling i stället för uppror, vilket hade gett ännu längre straff, konstaterar statsvetaren Niklas Bremberg vid Utrikespolitiska institutet.

Vem tar kommando?

Regionpresidenten Quim Torra krävde omedelbart amnesti för samtliga fängslade separatistledare.

Men HD:s beslut landar i ett känsligt politiskt läge. Med en månad kvar till nyval är den socialdemokratiske premiärministern Pedro Sánchez, som pressas från höger att inte visa sig svag gentemot separatisterna, tydlig med att det katalanska regionstyret måste respektera domarna.

Samtidigt har självständighetsrörelsen kallat till massiva protester mot fängelsestraffen.

Avgörande för om en förhandlingslösning på Katalonienkrisen kan komma till stånd framöver blir vilken falang inom rörelsen som nu tar kommando, enligt Joan Botella, statsvetarprofessor vid Universitat Autònoma i Barcelona.

Nu ligger bollen hos separatisterna, som måste förklara vilken strategi de väljer – kommer de att fortsätta mobilisera på gatorna eller revidera sitt program och eftersträva någon form av dialog? säger Botella, som är knuten till en organisation som förespråkar reformer av Spaniens konstitution för att öka regionernas autonomi snarare än självständighet.

Kan slippa cellen

Enligt en opinionsmätning i juli var då strax över 48 procent av katalanerna emot att regionen bryter sig loss helt från Spanien, och 44 procent för. Trots ilskan bland många katalaner mot de utdömda fängelsestraffen tror inte Botella att de radikala separatisterna kommer att vinna mark på sikt.

Han pekar på att spansk straffrätt möjliggör att de dömda separatistledarna endast kan behöva avtjäna en fjärdedel av sina straff i regelrätta fängelser.

Då de redan suttit två år i häkte kommer flera av dem ha nått den gränsen redan nästa år. Om de då tillåts att exempelvis få börja sova i sina hem i stället för fängelset så framstår de här domarna som mycket mindre fientliga. Det skulle lugna situationen, säger Botella.

Lättare efter jul

Även Niklas Bremberg är tveksam till att domarna kommer att locka fler katalaner till det hårdföra separatistlägret.

Många är ganska trötta på situationen i Katalonien. Så om detta eldar på fler än de som redan är uppeldade återstår att se, men jag är lite tveksam till det.

Från centralregeringens sida skulle en benådning av de dömda ledarna kunna underlätta samtal om en lösning på krisen.

Under valkampanjen lär vi inte få se någon rörelse mot kompromisser och förhandling, säger Joan Botella.
Men mot slutet av året, om vi får en dialoginriktad regering, kan det mycket väl komma gester i den riktningen.