Att överlevnaden har ökat från 80 till 85 procent betyder att det varje år är 15 familjer färre som får ett dödsbesked om sitt barn.

Det är helt fantastiskt och överträffar mina förväntningar, säger Kerstin Sollerbrant, forskningschef på Barncancerfonden.

Medicinsk revolution

Hon menar att vi befinner oss mitt i en medicinsk revolution. Att överlevnadsgraden har ökat beror på att man vidareutvecklat och förbättrat behandlingsprotokollen, alltså planen för behandlingen. Man kan nu i ett tidigare skede identifiera riskgrupper och ge dem extra behandlingar. På så sätt har de barn som inte svarar på sin behandling nu lika god prognos som de som svarar på behandlingen.

Vi vill utrota barncancer och det kan låta som en utopi, men med tanke på att vi på fem år har ökat överlevnaden från 80 till 85 procent tycker jag ändå att man ska känna sig hoppfull över att det faktiskt går, säger Kerstin Sollerbrant.

Cancer är fortfarande den vanligaste dödsorsaken för barn mellan ett och fjorton år i Sverige. Prognosen varierar dock kraftigt mellan olika diagnoser. Vissa cancerformer är obotliga och en diagnos innebär i princip ett dödbesked. Andra diagnoser har högre överlevnadsgrad, som akut lymfatisk leukemi där hela 94 procent överlever.

Komplikationer på längre sikt

Överlevnaden mäts i femårsöverlevnad, det vill säga hur många barn som lever fem år efter att de först insjuknade. I statistiken ryms barn i åldrarna noll till femton år.

I takt med att allt fler barn överlever sin cancerdiagnos börjar man se komplikationer från de tuffa behandlingarna. Enligt Sollerbrant har upp till 70 procent av barnen någon typ av komplikationer, allt från till livshotande till livskvalitetskomplikationer.

Nästa steg blir att titta på komplikationerna. Man vill utveckla mediciner som inte ger de allvarliga komplikationerna, men som ändå ger samma överlevnadsgrad, säger Kerstin Sollerbrant.
Vi får inte luta oss tillbaka och känna oss nöjda.