Ny plan för hur vården ska bli kvitt beroende

Hälso- och sjukvården på Gotland ska bli oberoende av hyrpersonal inom mindre än två år. Om några veckor tar politiken beslut om hur det ska gå till.

Aktuell fråga. Den 22 mars ska sjukvårdsledningen presentera en plan för den gotländska vårdens oberoende av hyrpersonal till 2019.?

Aktuell fråga. Den 22 mars ska sjukvårdsledningen presentera en plan för den gotländska vårdens oberoende av hyrpersonal till 2019.?

Foto: Malin Stenström

HYRPERSONAL (GT)2017-02-20 05:15

Region Gotland har det senaste året jobbat aktivt med att minska den höga andelen hyrpersonal, som i huvudsak handlar om läkare och sjuksköterskor. 2015 beskrivs som ett år då kostnaderna för dessa nådde extrema mått. I mars förra året gav politikerna i hälso- och sjukvårdsnämnden sin förvaltning i uppdrag att vidta åtgärder för att minska den höga andelen bemanningsanställda. Sjukvårdsledningens svar blev ett stopp för hyrsjuksköterskor. I praktiken handlade det om att personalchefer nu skulle söka dispenser för att få ta in bemanningsanställda. Det senaste året har man alltså fortsatt att hyra in personal – och utgifterna har istället ökat.

I januari i år tog SKL, Sveriges kommuner och landsting, fram en ny gemensam strategi för att den svenska vården ska bli oberoende av hyrpersonal. Målet som samtliga regioner och landsting ska jobba mot är att det ska ske redan till 2019.

Nina Ljung, HR-chef på hälso- och sjukvårdsförvaltningen, är ansvarig för den handlingsplan som ska ligga till grund för regionens arbete mot målet.

– Hyrpersonalkostnaderna har visserligen fortsatt att öka, och mer än riksgenomsnittet. Samtidigt har ökningstakten avstannat, precis som i övriga landet, säger hon.

Nina Ljung tycker att sjukvårdsledningens åtgärder det senaste året har gett visst resultat. Fokus har legat på bemanning. Något som en ny handlingsplan inte ändrar på.

– Behålla-perspektivet är jätteviktigt för oss. Den gotländska vården som arbetsplats utmärker sig i att många anställda blir kvar längre. Samma tänk är viktigt för de nya som kommer in, så att de stannar.

– Mitt jobb går ut på att analysera vidare från det vi redan gjort och hitta alternativa vägar. Hittills har man lyckats lösa många problem med till exempel schemaändringar, hyrpersonal och pensionerad personal som vikarierat. Nu behövs långsiktiga strategier, men hur de kommer att ta form i verkligheten måste få växa fram därute, säger Nina Ljung.

Handlingsplanen, som börjar bli klar, ska läggas på politikernas bord i hälso- och sjukvårdsnämnden den 22 mars. Utveckling av nya arbetssätt, som att fördela uppgifter mellan olika yrkeskategorier inom vården, är en möjlighet som den kommer att peka på.

– Vi har jobbat sedan länge med bemanningsfrågan och allt är långtifrån nytt i handlingsplanen. Men den är ett bra sätt att visa att vi är på samma bana som politiken eftersom de kommer att besluta om den, säger Nina Ljung.

Kostnadschocken

Svårigheten att rekrytera, framför allt läkare och sjuksköterskor, har gjort att behovet av inhyrd personal ökat med höga kostnader som följd.

2015 kostade hyrpersonal i den gotländska vården 57,3 miljoner kronor, en utgiftsökning med 59 procent jämfört med året innan. Sedan dess har det fortsatt öka om än i mindre takt, drygt 15 procent i riket och något mer på Gotland, enligt SKL:s senaste statistik som baserar sig på perioden september 2015 - september 2016.

Källa: Region Gotland

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om