Gymnasieelever riskerar hörseln

En undersökning bland 300 gotländska gymnasieelever pekar ut de med högre risk för hörselnedsättning och konstaterar att flera lider av tinnitus. "Försök att prata om det, tinnitus blir ett livslångt lidande", varnar audionomstudenten Natanael Sundh.

Hörselproblem. Musik på hög volym under lång tid kan ge hörselnedsättningar och tinnitus. Något som konstaterats hos en del av eleverna på Wisbygymnasiet.

Hörselproblem. Musik på hög volym under lång tid kan ge hörselnedsättningar och tinnitus. Något som konstaterats hos en del av eleverna på Wisbygymnasiet.

Foto: Henrik Radhe

Hörselskador (GA)2018-03-12 05:05

Tonåringar tillbringar många timmar med lurar inpluggade i öronen. Den gotländske audionomstudenten Natanael Sundh vid Karolinska institutet ville ta reda på sambandet med hörselnedsättningar. Han lider själv av tinnitus, efter att ha lyssnat på musik i för hög volym, och har nu genomfört en större undersökning bland 300 gymnasieelever på Wisbygymnasiet för att ta reda på deras vanor och riskerna med musiklyssnandet.

– Det var fyra som hade diagnostiserad hörselnedsättning och 15 som hade tinnitus, säger Natanael Sundh.

Han hade befarat att ännu fler av eleverna skulle vara drabbade av hörselrelaterade problem. Men de som svarat kan vara toppen av ett isberg – där effekterna kan komma först om flera år.

– Den risken finns tyvärr. Om man lyssnar på för hög musik under lång tid upptäcker man kanske först efter 30 eller 40 år att det börjar märkas, säger Natanael Sundh.

En del av hans studie handlar om riskbeteende, där han såg ett samband mellan elever som snattar, röker eller skolkar och som i högre grad visade sig lyssna på musik i för hög volym. Det kan ha sin förklaring i att tonåringar ofta styrs mer av känslor än av sitt förnuft. Musik i hög volym stimulerar hjärnan.

– Det aktiverar nya mönster i hjärnan som triggar igång signalsubstanser för sinnesstämningar och njutningar. Att man får gåshus av viss musik gör att man höjer volymen för att få ännu större effekt, säger han.

När Natanael Sundh gick på Wisbygymnasiet lyssnade han ofta på musik i lurar på hög volym. Han nonchalerade riskerna och sina föräldrars varningar.

– Tinnitus kom inte plötsligt, det var en kulminerande effekt, säger han.

Efter många år har han tvingats vänja sig vid det ständiga tjutet och pipandet i öronen. Och något botemedel finns inte.

– Tyvärr finns det ingen medicin, men de håller på att forska på det, säger Natanael Sundh som tar examen till sommaren som legitimerad audionom.

Hans råd för att undvika problem är att ta varje tidig varningssignal om tjut i öronen eller hörselnedsättning på allvar, också om man som förälder märker att ljudvolymen under barnens musiklyssnande är väldigt hög.

– Det är svårt att ändra beteende hos tonåringar, men försök att prata om det. Tinnitus blir ett livslångt lidande, säger han.

Fakta

Tinnitus innebär ljud i öronen som inte kan uppfattas av omgivningen.

Kan leda till irritationskänslor, störd nattsömn och störd koncentrationsförmåga.

Det går att förebygga tinnitus genom att inte utsätta öronen för alltför höga ljud.

Om ljudnivån är så hög att det inte går att prata som vanligt bör öronen skyddas.

Källa: 1177 Vårdguiden

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om