Under valrörelsen var kostnaderna för sjukvården en av frågorna som drevs hårt av Alliansen som ansåg att man måste bromsa prisökningarna och få en budget i balans. Idag är det Mats-Ola Rödén (L) som är den som har det tyngsta politiska ansvaret i sin roll som hälso- och sjukvårdsnämndens ordförande. Han redogör för de ökande kostnaderna.
– Det är framför allt strukturförändringarna i Stockholm som gjort att våra kostnader ökat.
Det är Nya Karolinska sjukhuset som ska ägna sig åt specialistvård och forskning medan sjukhusen runt omkring tar hand om övrig sjukvård. De ökade kostnaderna för omorganisationen får kunderna vara med och betala.
– Det har medfört väldiga prishöjningar på utomlänsvården. Vi fick betala 10 miljoner kronor på ett bräde i januari, säger Mats-Ola Rödén som förklarar att det bara är en början.
180 miljoner kronor är budgeterat för utomlänsvården.
90 miljonerna extra äskas för 2020 och det är en kostnadsökning med sex procent räknat på den totala budgeten på 1,6 miljarder kronor. Av denna summa är 41 miljoner kronor kostnadsökningar som Sveriges kommuner och landsting, SKL, räknat ut med hänsyn till att allt fler blir äldre och allt färre är i arbetsför ålder.
En annan tung post är kostnaderna för läkemedel som har skjutit i höjden.
– De har ökat med 16 procent jämfört med förra året, säger Mats-Ola Rödén.
Siffran kan jämföras med snittet i landet som har en kostnadsutveckling på omkring sju procent enligt Rödén.
– Det är väldigt mycket högre. Läkarna skriver ut för mycket antibiotika i förhållande till vad som är nyttigt för folk.
Psykvårdens förskrivning av läkemedel har också ökat.
– På Gotland skrivs det ut 340 recept per 1000 invånare medan snittet i landet är 250, säger Mats-Ola Rödén.
Efter årets två första månader ligger förvaltningen back med 6,2 miljoner kronor. Till det positiva hör att man anlitat färre hyrläkare medan det ökande behovet av hyrsjuksköterskor är ett bekymmer.
– Vi har 22 läkartjänster inom primärvården och elva eller tolv är fast anställda. Det är tre eller fyra fler än i fjol. Att locka hit färdigutbildade primärvårdsläkare är svårt men med den här ordentliga utbildningsdriven har vi kommit längre, säger Mats-Ola Rödén som ger sina föregångare ett plus i kanten.