Enskilda vägar är alla vägar som inte sköts av stat eller kommun. Istället är det som regel enskilda markägare eller organisationer som samfällighetsföreningar, vägföreningar, vägsamfälligheter eller ideella föreningar. Men Gotland är unikt, här sköts underhållet av regionen som därmed också får den statliga kompensation som Trafikverket varje år betalar ut till varje väg.
Längs den 1,2 kilometer långa Byssegårda kviar i Hogrän finns ett flertal hushåll, ett blandat grannskap med både gårdar och småhustomter. Tage Appelqvist, numera pensionerad lantbrukare, har bott här hela sitt liv. Han var med på den tiden då vägen bestod av två delar, innan man kopplade ihop de till en längre väg. Tack vare detta blev vägen också tillräckligt lång för att betecknas som enskild väg med statligt stöd, eller driftbidrag. Men Tage Appelqvist vittnar om hur vägen försämrats med åren.
– Underhållet sker med längre mellanrum och det märks. Nu har vädret gjort sitt men egentligen har det inte varit mycket av en grusväg på sistone.
Grannen och lammbonden Johan Myr tycker att det är för sent att prata om underhåll, om vägen ska bli bättre så krävs nytt underlag, bland annat.
– Jag förstår ju att det är en grusväg men det behövs göras fler åtgärder ju längre tiden går. För mig som kör med min traktor och andra stora fordon så är det inte lika viktigt – jag tar mig fram.
Men det handlar i första hand om vilken service vi ska ha härute och på hela landsbygden, menar Johan Myr.
– Förutom räddningstjänst och ambulans är det brevbärare, sopbil och hemtjänst som måste ta sig fram på ett säkert sätt.
För ett par veckor sedan skrev Åke Berglund, som också bor längs med den enskilda vägsträckan, in till regionen om vägens skick.
– Jag möts av en stor förståelse, faktiskt, men det verkar inte finnas några pengar för att göra vägarna bättre. Det är bara det allra viktigaste som görs.
Nyligen meddelade Trafikverket att enskilda vägar med statsbidrag bör skötas av dem som bor i området.
– Det är planen också, men det är inget som sker på en handvändning utan det kommer att ta tid, säger Tommy Gardell (S), ordförande i tekniska nämnden.
Han berättar att det sedan i fjol pågår ett arbete där regionen försöker få fart på omställningen genom ett pilotprojekt i När.
Håkan Nilsson, ordförande för LRF-avdelningen i När, är även engagerad i det lokala arbetet med ett eventuellt övertagande av vägarna i socknen.
– Det betyder inte att ett ökat privat väghållaransvar är en bra lösning, men att man för en dialog, menar han.
Håkan Nilsson tycker att regionen ska ta ett större ansvar, i synnerhet för vägar som behövs för att nå badplatser och andra attraktiva resmål under sommarhalvåret.
– Det borde ligga i regionens intresse med tanke på satsningarna på besöksnäring och tillväxt.
I Hogrän, är det många funderingar som luftas mellan de goda grannarna när de diskuterar Trafikverkets linje med privata väghållare.
– Framförallt så vill jag inte riskera den gemenskap vi har. För jag vet hur det kan gå, säger Johan Myr.
För Åke Berglund är det viktigt att hålla på balansen i det samhällskontrakt som en gång upprättats mellan medborgare och region.
– Jag tycker inte att vi ska gå med på det här – varför skulle det bli bättre för oss på landet? Vill man ha tillväxt och inflyttning på Gotland så måste man också vara beredd att ta ansvar för det som faktiskt bidrar till det.
jenny.nilsson@gotlandstidningar.se
0498-202433