Tusentals vallfärdade till Gotlands största loppmarknad

När den mycket lilla idrottsföreningen i Hellvi lockar med loppis smäller det bara till. Flera tusen personer kom på fredagen för att fynda – och visst fanns det fynd att göra.

Hellvi storloppis anser sig vara öns största loppis. 73 säljare och flera tusen köpare kom till idrottsplatsen på fredagen. ”Rena kosläppet”, menade vissa när repet föll prick klockan 10.00.

Hellvi storloppis anser sig vara öns största loppis. 73 säljare och flera tusen köpare kom till idrottsplatsen på fredagen. ”Rena kosläppet”, menade vissa när repet föll prick klockan 10.00.

Foto: Henrik Radhe

Hellvi2023-07-21 17:01

Det som enligt arrangörerna själva har vuxit till att bli öns största loppis började i liten skala för kanske 15 år sedan.

– Då stod några gubbar här på terrassen till klubbstugan och sålde, säger Freja Liljeroth, medan hon och Jana Viberg håller koll på att de 73 säljarna ska rulla in i tid.

undefined
General I och General II står det på ryggen på Jana Viberg och Freja Liljeroth. Som arrangörer i den lilla idrottsföreningen med bara 40 medlemmar har de slitit hårt. "Minst heltid i en hel vecka", säger de.

"General I" och "General II" står textat på ryggarna till deras reflexvästar. Som arrangörer i den mycket lilla idrottsföreningen Hellvi sportklubb, med bara ett 40-tal medlemmar, har de minst sagt haft en hektisk vecka.

– Det har varit heltid. Det här är det enda vi drar in stålar på till klubben, säger Jana Viberg och berättar att de har utgifter på 12 000 kronor till regionen i markhyra och 10 000 om året i elräkningar.

undefined
Hellvi storloppis anser sig vara öns största loppis. 73 säljare och flera tusen köpare kom till idrottsplatsen på fredagen. ”Rena kosläppet”, menade vissa när repet föll prick klockan 10.00.

Jätteloppisens parkering börjar fyllas redan en halvtimme innan öppningsdags. Förra året kom 1 000 bilar, vilket gav intäkter på 20 000 kronor till klubben.

– Vi räknar med 2 500 till 3 000 besökare, säger Freja Liljeroth innan repet faller prick klockan 10.

undefined
Förra regionrådet Sonia Landin älskar att träffa folk och steget mellan loppis och politik är därmed mindre än man kan tro. I Hellvi hjälpte hon sin dotter, som måste vara på jobbet, att sälja och det fanns alla möjligheter att vara social.

Rena kosläppet, menade någon, när hugade spekulanter rusade mot de säljare de redan hade spanat in. I en fålla stod förra regionrådet Sonia Landin och sålde, för sin dotter som satt sin mamma i arbete medan hon själv var på jobbet. Bland lådor med kläder, kalsonger och strumpor, kostade det mesta bara 20 kronor, eller fem.

– Det roliga är att träffa folk. Här träffar jag dem jag inte sett på flera år, säger Sonia Landin och håller med om att det kan vara minst lika socialt att vara loppisförsäljare som att vara politiker.

undefined
”En värsting”. Så kallar Bengt och Kerstin Murén från Lärbro sin gröna vas signerad Wilhelm Kåge. Så ville de ha 1100 kronor för den också.

Även om mycket var billigt och såldes för bara någon tia fanns det verkliga dyrgripar bland prylarna.

– Det här är en värsting! 1 100 vill jag ha för den, säger Bengt Murén om den gröna vas signerad designern och kända konstnären Wilhelm Kåge som han och hustrun Kerstin nu gör sig av med.

De flyttade till Lärbro 2017 och har både prylar att sälja och kunskapen om dem.

– Loppisen här i Hellvi har blivit nästan som en antik- och samlarmässa. När vi bodde på fastlandet var vi runt på mycket mässor, där var lite tyngre grejer och riktiga nördar, säger han.

undefined
Isto Räsänen är en loppisräv som hållit på i 50 år. Hans specialitet är konst från 1500- och 1600-talet. Spegeln i renoveringsbehov från 1850 tog han 300 spänn för.

En som får klassas som nörd är Isto Räsänen, expert på tidig konst från 1500- och 1600-talet.

– Jag har varit med i 50 år, och började som 16-åring med att sälja afghanska mattor, elfenbensfigurer och flummiga saker, säger han och visar en spegel från 1850. 

Den är i renoveringsbehov, därav priset på bara 300 kronor. Betydligt dyrare var barnbadkaret i zink från 1910-talet.

– De är oerhört svåra att hitta, 1 600 spänn vill jag ha för det, säger han.

undefined
”Hon har fem ungar”, säger Alma med sin syster Wilma, för att förklara varför mamma Sofia Björn har så otroligt mycket barnkläder att sälja.

Just barnbadkar hade inte Sofia Björn en bit bort, men väl barnkläder att sälja i mängder.

– Hon har fem ungar, ropar dottern Alma från solstolen där hon och systern Wilma fick vänta under tiden.

undefined
”Kolla, de kostade bara 10 kronor styck”! Marie-Louise Söderberg var överlycklig och förklarade att hon ska ha silverfaten att kavla ut lera i till egna skålar.

Nu försvann prinsessklänningar och annat i ett nafs. I vimlet och solskenet intill sken Marie-Louise Söderberg i kapp med de silverfat hon fyndat.

– Kolla, de kostade bara tio kronor styck! Det här är det stående årliga evenemanget och alltid gör man något fynd, säger hon och förklarar att hon ska ha silverfaten att kavla ut lera i, till egna fat i keramik.

undefined
Fiskargubben med sin pipa, en klassiker på loppis. Anita Johansson tog bara 20 kronor för honom och brukar varje år vara med och sälja saker hon vill bli av med.

När ett logistiskt mästerverk av plastband och olika fållor för bilparkeringar tagit flera åkrar i anspråk kunde Freja Liljeroth pusta ut. Då ringlade köerna fortfarande en kilometer bort – ända till föräldrakooperativets förskola i Hellvi gamla skola.

– Det är nästan så man blir lite darrig efteråt, säger hon.

undefined
Köerna ringlade en kilometer långa vid öppningsdags.
undefined
En ljusstake Monica Snidare absolut inte behövde. Men hon köper med ögat och glaskonstnären Ulla Forsells alster kunde hon inte låta bli. 150 kronor menade hon lät billigt.
undefined
Stig Lindberg till kaffet? Vissa säljare hade varor av mycket hög kvalitet och menade att Hellvi storloppis numera är rena samlarmässan.
undefined
Ewa Israelsson hittade ett pussel med 1 000 bitar. ”Bor man i Hellvi är det klar man ska hit”, säger hon.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!