FĂ„rö bygdegĂ„rd Ă€r en del av Ă
ke Ekströms uppvÀxt. Den anvÀnds numera bland annat under Bergmanveckan.
Han blev engagerad i bygdegÄrden, hemma pÄ FÄrö, i 15-ÄrsÄldern. Det var pÄ 50-talet. De tidiga minnena kretsar kring de allmÀnna danserna.
â Jag minns att det blev strömavbrott en gĂ„ng, nĂ€r lokalen var full av folk. En polis som var dĂ€r tog ett stearinljus och smĂ€lte fast det uppe pĂ„ en dörr. Det var vĂ€l inte lika mycket tĂ€nk pĂ„ sĂ€kerhet dĂ„, berĂ€ttar Ă ke Ekström med glimten i ögat.
Hennes hÄgkomster, frÄn Hejde bygdegÄrd, Àr frÄn Ànnu tidigare i livet. Men senare i tiden, vi snackar nu sent 80-tal och tidigt 90-tal.
â Som barn, nĂ€r det var nĂ„gon sen tillstĂ€llning, fick man somna pĂ„ en madrass bakom scenen. Sedan var det olika avslutningar och julfester. Men vi hade Ă€ven luftgevĂ€rsskytte inne i bygdegĂ„rden, minns Ida Björkqvist.
Vi trÀffas just dÀr. Inte bakom scenen, dÀr Àr det vÀl mörkt, vi slÄr oss ner i det rymliga och moderna storköket.
â SĂ„ var det inte förr, det var riktigt trĂ„ngt och kvinnorna fick diska för hand, sĂ€ger Ida Björkqvist.
Hon var med om den stora renoveringen, kring millennieskiftet â hennes handavtryck Ă€r en del av mĂ„leriet inne i förrĂ„det.
â DĂ„ blev det tydligt hur mĂ„nga kompetenser som finns i socknen, alla kom och bidrog pĂ„ nĂ„got sĂ€tt. Det mesta gjordes helt ideellt och det blev vĂ€ldigt bra.
Ă
ke Ekström bor numera i TingstÀde. Ida Björkqvist har tagit över förÀldragÄrden i Hejde, men har Àven heltidsjobb i Visby.
Sedan en vecka tillbaka har hon en central roll i att föra det hÀr vidare. Engagemanget och mötesplatserna. Kalasen och skapandet av nya barndomsminnen. BygdegÄrdarna, helt enkelt.
Det mesta av arbetet görs vÀl i de individuella socknarna, visserligen, men det Àr distriktet som samlar dem. De Àr bollplanket, de slÄss för bidrag och kan sköta myndighetskontakter.
Det Àr hÀr hon har tagit över, 36-Äriga Ida Björkqvist. Hon blir den blott tredje ordföranden i distriktets 73-Äriga historia.
NÀr föregÄngaren à ke Ekström tog över klubban var hon inte ens född.
â Jag har önskat det i flera Ă„r, men jag vill lĂ€mna över ordentligt och nu har valberedningen Ă€ntligen hittat nĂ„gon, sĂ€ger han.
Köket Àr bÄde rymligt och modernt. SÄ har det inte alltid varit.
Ida Björkqvist har tidigare varit verksam inom bland annat LRF Ungdom. 2016 lĂ€mnade hon ön för en tid, men flyttade tillbaka efter fyra Ă„r â och ville engagera sig pĂ„ nytt.
â Jag behövde fundera ett tag kring det hĂ€r. Men ska det finnas föreningar och organisationer mĂ„ste det finnas mĂ€nniskor i styrelserna ocksĂ„.
Just det dÀr Àr en kÀnd utmaning inom den ideella sektorn. Att locka folk, bÄde till biljettköp och styrelseposter.
Men à ke Ekström gör ett tÀnkvÀrt inspel kring det; han menar att lÀget Àr bÀttre pÄ Gotland Àn pÄ andra hÄll.
â NĂ€r vi har trĂ€ffat andra distrikt har jag ibland varit missnöjd med att vi inte fick ihop fler Ă€n 50 personer till nĂ„got evenemang. DĂ„ har de andra bara gapat och inte förstĂ„tt alls. Sedan berĂ€ttar de att de fĂ„r ihop kanske fyra personer till liknande saker i sina hemtrakter.
Ă
ke Ekström och Ida Björkqvist pÄ scenen i Hejde bygdegÄrd.
ApropÄ detta, vad Àr egentligen status pÄ bygdegÄrds-Gotland, i stora drag?
SÄ sent som 2020 blev den senaste lokalen omvandlad som bostÀder, den i VÀte.
PÄ andra hÄll Àr det upprustning och full fart.
â Ăven Hörsne-Bara lĂ„g ute till försĂ€ljning, men flera sockenbor blev förbannade nĂ€r de sĂ„g annonsen. SĂ„ de drog tillbaka den och det sattes igĂ„ng fullt med aktiviteter istĂ€llet. SĂ„ kan det ocksĂ„ gĂ„. Sedan var jag orolig under pandemin, nĂ€r alla hade de fasta utgifterna kvar, utan nĂ„gra inkomster. Som tur Ă€r fick mĂ„nga in ganska bra med pengar frĂ„n staten, berĂ€ttar Ă ke Ekström.
Det hÀr var tidigare VÀtes bygdegÄrd, men det Àr det inte lÀngre.
BÄde veteranen och eftertrÀdaren understryker vikten av att de hÀr lokaler finns kvar i socknarna. Inte minst nÀr andra samlingsplatser, som de lokala butikerna, till stor del Àr borta.
Finns det nÄgot de anknutna föreningarna borde jobbar mer med?
â Det Ă€r viktigt att vi fĂ„r in kulturen. Och vi ska inte ha sĂ„ stora ambitioner om att det mĂ„ste komma jĂ€ttemycket folk. Det finns bidrag att söka för att Ă€ndĂ„ kunna arrangera, svarar Ă ke Ekström.
Framtidsnamnet och veteranen, inom Gotlands bygdegÄrdsdistrikt.
De intervjuade poÀngterar ocksÄ att de hÀr byggnaderna behövs i olika typer av krislÀgen.
â Det har vĂ€ckts ett samarbete med regionen och lĂ€nsstyrelsen kring bygdegĂ„rdarnas roll i sĂ„na lĂ€gen. Vid till exempel större skogsbrĂ€nder har de ibland anvĂ€nts som sambandscentraler, pĂ„minner Ă ke Ekström.
Just nu funderar flera anknutna föreningar pÄ vad man kan göra med tanke pÄ flyktingströmmarna.
â Redan förra flyktingvĂ„gen var det flera som hade sprĂ„kkafĂ©er och annat. Nu har jag bjudits in till ett möte, med Vuxenskolan och Röda Korset, om vad bygdegĂ„rdarna kan göra, berĂ€ttar Ida Björkqvist.