Resultatet efter september månad var minus 29,8 miljoner kronor. När månadsrapporten för oktober presenteras har underskottet ökat med nästan 10 miljoner kronor, till minus 39,5 miljoner kronor.
– Det är förstås bekymmersamt. Om man tittar på utomlänsvården så är den en återspegling av en sjukdomsbild som innebär att fler gotlänningar måste åka till fastlandet för vård för att de har det behovet, säger hälso- och sjukvårdsnämndens ordförande Stefaan de Maecker (MP).
LÄS MER: Socialministern: "En merkostnad andra regioner inte har"
Enligt Maria Dalemar, sjukvårdsdirektör, är 2017 inte ett normalår när det gäller utomlänsvård. Ovanligt många och dyra vårdinsatser på fastlandet har behövts under året.
– 2018 borde inte bli lika kostsamt som 2017, men det kan man ju aldrig säkert veta, säger hon.
Kostnadsutvecklingen för hyrpersonal har däremot fortsatt att sjunka.
– En del avdelningar har redan lyckats helt bli av med hyrsjuksköterskor, men när det gäller hyrläkare går det sämre, säger Stefaan de Maecker.
Han förklarar att det också finns fakturor för hyrpersonal som spiller över från föregående månad, som därmed redovisade en lite för bra månad.
– Att vi har ett periodiskt resultat på 39,5 miljoner nu i oktober när vi har en prognos på 40 för helåret, innebär att det verkligen gäller att november och december i princip är i balans.
Ett stort orosmoln är läkemedelskostnaderna som fortsätter skena.
– Vi har en faktura på nästan 15 miljoner för oktober och det är ett resultat av allt som förskrivits i förmånsläkemedelsväg på Gotland. Det är en väldigt hög nivå, säger Stefaan de Maecker.
För att komma tillrätta med de stora kostnadsbovarna har nämnden upprättat särskilda handlingsplaner för att minska kostnaderna för hyrpersonal, utomlänsvård samt läkemedel.
Inger Harlevi (M), ledamot i hälso- och sjukvårdsnämnden, är kritisk till den ekonomiska utvecklingen.
– Det är helt oacceptabelt att än en gång ställas inför ett fullbordat faktum med att kostnaderna skenat. Förvaltningen lyfter nu fram ett antal nödvändiga åtgärder och en enig nämnd kräver nu att alla gör sitt yttersta för att begränsa underskottet. Det är glädjande att det råder en samsyn kring detta. Vi har dock framfört att vi önskar att detta krav tydligare kompletteras med vilken kostnadseffekt detta förväntas få, säger Inger Harlevi i ett pressmeddelande.