I början på juni presenterade statens utredare Anna Nergårdh förslag på hur den svenska primärvården ska förbättras. I går var hon i Visby för att presentera en rad åtgärder.
När det gäller medicinsk behandling har Sverige goda resultat men när det gäller kontinuitet, tillgänglighet och patienters delaktighet ser det inte lika bra ut. Där halkar Sverige efter i jämförelser.
Att öka patienternas delaktighet i vården är av högsta vikt, enligt henne.
– Hög patienttillgänglighet är ingen trivsel- och servicefunktion utan det handlar om att patienten vet vad som ska hända. Det är avgörande för det medicinska resultatet, säger Anna Nergårdh.
Vården ska bli mer lika över hela landet. Det är en omfattande vårdreform som presenteras i utredningen, som är helt klar i mars nästa år.
– I ett sådant komplext system som i hälso- och sjukvården finns det inga enskilda förslag som löser situationen, konstaterar Anna Nergårdh.
Att bygga upp en stark primärvård där resurser och pengar omfördelas från sjukhusvård till primärvård görs inte i en handvändning.
– En förflyttning tar tid. Vi tror att det kommer att ta tio år, säger hon.
En av de viktigaste sakerna är att skapa en sammanhållen vård, enligt Anna Nergårdh. Som ett exempel tar hon behandling för psykisk ohälsa som i dag är utspridd i olika verksamheter.
– Detta trots att vi vet att det är en av våra absolut största utmaningar i samhället, säger hon.
Anna Nergårdh föreslår att vårdcentralerna ska ta emot patienter också kvällstid.
– Om primärvården ska vara det första valet måste man ha god tillgänglighet. Öppettiderna kan vara 07 till 22, men vi detaljstyr inte det i förslaget, säger hon.
Hon poängterar att hög delaktighet för patienterna inte är samma sak som att vården ska styras efter patienternas efterfrågan, men det är tydligt att dagens system inte fungerar.
– Det finns ställen där man får en bokad tid om åtta veckor. Om man vet att akutmottagningen är öppen så är det dit man åker, säger hon.
Redan i dag ska patienter, som vill ha det, erbjudas en fast läkarkontakt, något som Anna Nergårdh vill stärka ytterligare. Utöver att det ska göra vården bättre vid exempelvis kroniska sjukdomstillstånd så är det betydelsefullt för patienterna.
– Jag tror att vi länge har underskattat den relationella delen i vården. Den måste vi lyfta fram, säger hon.
För att detta ska kunna bli verklighet föreslår utredningen att staten ska finansiera utbildningen av 1 250 allmänläkare fram till år 2027.
Stefaan de Maecker (MP) som är ordförande i hälso- och sjukvårdsnämnden är positiv till utredningen.
– Jag tycker att det är spännande. Vi har redan inspirerats av det här och ser primärvården som basen i sjukvården, säger han.
Trots detta gör gotlänningar flest besök på akuten i landet. Stefaan de Maecker menar att det är ett långsiktigt arbete att ställa om.
– Det här tar väldigt lång tid. Det är ett paradigmskifte. Bara att få fram utbildade läkare tar flera år.
Just utbildningen av nya specialister i allmänmedicin är något som Region Gotland redan har satsat på. Genom att skapa en utbildningsvårdcentral, först på Visby norr och nu i Hemse, har antalet ST-läkare ökat från 12 till 23 på några år.