Anmälningarna om vårdskador minskar

Färre gotlänningar söker ersättning för vårdskador. Den senaste statistiken visar en nedgång på 20 procent för 2017.

Vårdskador. De flesta skadorna sker hos patienter som har vårdats på sjukhus. Det kan exempelvis vara ett trycksår, infektioner eller allvarliga bristningar vid förlossning.

Vårdskador. De flesta skadorna sker hos patienter som har vårdats på sjukhus. Det kan exempelvis vara ett trycksår, infektioner eller allvarliga bristningar vid förlossning.

Foto: Bertil Ericson / TT

Hälso- och sjukvård (GA)2018-02-26 12:35

Patienter som har drabbats av någon form av skada i samband med vård kan söka ersättning från LÖF som är landstingens och regionernas gemensamma försäkringsbolag. I fjol minskade antalet ansökningar, som gällde den offentliga sjuk- och tandvården på Gotland, från 119 till 94 stycken.

– Det är lägre än på många år. Men man ska vara försiktig med att dra på för stora växlar, eftersom Gotland är en liten region, säger Pelle Gustafson, chefläkare på LÖF.

Den absoluta majoriteten av alla vårdskador sker inom sjukhusvård, följt av primärvård. Även om antalet anmälda vårdskador i landet ökar med knappt två procent, så anser ändå Pelle Gustafson att det finns anledning att vara hoppfull.

– Vi ser en glädjande utveckling inom flera områden. Bäckenbottensskador och allvarliga bristningar i samband med förlossning sjunker nu. Det går definitivt åt rätt håll, säger han.

Men Pelle Gustafson ser också att det finns anledning till oro för patientsäkerheten. Ett riskområde är bristen på personal, främst olika specialister.

– Om svensk sjuk- och tandvård inte kan se till att rätt kompetens finns på plats då kan man skriva hur fina verksamhetsplaner man vill. Det är en grundförutsättning för säker vård, säger han.

Det är inte alla gotlänningar som drabbats av vårdskador som söker ersättning, men att få en totalsumma över antalet skador är svårt.

– Vi kan inte säga det. Det finns faktiskt inget bra sätt för oss att mäta det, säger Gunnar Ramstedt, chefläkare på hälso- och sjukvårdsförvaltningen.

Att sammanställa sjukvårdens egna avvikelserapporter ger inte en korrekt bild eftersom dessa kan handla om andra saker också.

Under fjolåret gick antalet Lex Maria-anmälningar ned något – till 15 stycken. De senaste åren har den siffran brukat ligga på mellan 20 och 30 stycken per år. Men att använda det som ett sätt att mäta är inte korrekt, enligt Gunnar Ramstedt.

– Allvarliga vårdskador är bara en liten del av det totala antalet, konstaterar han.

Ungefär 40 procent av de som söker ersättning hos LÖF får pengar. Det kan vara alltifrån några tusen kronor till tio miljoner kronor, som betalas ut till enskilda personer.

– Det kan exempelvis vara förlossningsskadade barn som får leva med livslånga konsekvenser och kanske inte kan arbeta. Det är tack och lov inte så vanligt att det sker, men då kan det bli mycket pengar, säger Pelle Gustafson.

Anmälningar till LÖF

Antal anmälningar som gäller Gotland:

2017: 94

2016: 119

2015: 104

2014: 93

2013: 79

2012: 80

Anmälningar efter område:

Sjukhusvård 74 procent

Primärvård 13 procent

Tandvård 6 procent

Övrigt 7 procent

Ersatta skador per verksamhet (riksnivå):

Ortopedi 28 procent

Tandvård 12 procent

Primärvård 11 procent

Kirurgi 10 procent

Kvinnoklinik 8 procent

Övriga 32 procent

Den vanligaste typen av vårdskador är vårdrelaterade infektioner, som urinvägsinfektioner. Andra exempel är kirurgiska skador och skador kopplade till läkemedel.

Fler än 100 000 svenskar drabbas av en vårdskada varje år. 16 300 sökte ersättning hos LÖF som totalt betalade ut 618 miljoner kronor till patienter och efterlevande.

För att ersättning ska kunna lämnas måste skadan ha varit möjlig att undvika. En bedömning görs utifrån patientsäkerhetslagen.

Källa: LÖF, Landstingens ömsesidiga försäkringsbolag & Socialstyrelsen.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!