Smitta utan symtom gör vårdens arbete svårare

Infektionskliniken i Malmö har drabbats av ett större utbrott av covid-19 – bland personalen. På kort tid har ett drygt 30-tal sjuksköterskor och ett tiotal läkare testats positivt för viruset, varav många inte haft några symtom alls.

– Det verkar inte ha varit så mycket i arbetet med patienterna, utan mer i korridorer och i personalrum. Nu är rekommendationen att personalen alltid ska ha visir och munskydd och så testar man regelbundet, vilket nog är klokt, säger Åsa Melhus, professor i klinisk bakteriologi och verksam vid Akademiska sjukhuset i Uppsala, och vars specialintresse är vårdhygien, det vill säga smittspridning i vårdmiljöer.

Smittspridningen på infektionskliniken i Malmö är ett bra exempel på den asymptomatiska smittspridning som konstaterats vid covid-19.

– I allra första början sade WHO att viruset bara smittade vid symtom, eftersom sars, som också är ett coronavirus, uppförde sig så. Men ganska snart kom det studier från Kina som visade att även personer utan symtom kan föra smittan vidare. Det är nog så att man kan gå igenom hela infektionen utan att ens förstå det och det är det som gör det här viruset så fruktansvärt lurigt och så svårt att bromsa, säger Åsa Melhus.

Munskydd ingen lösning

Hur stor del av smittspridningen som de asymptomatiska smittbärarna står för är det ingen som vet.

– Det finns flera olika studier som visar allt från 20 upp till 70 eller 80 procent. Sanningen ligger väl däremellan någonstans, säger Åsa Melhus.

Man vet också att en liten grupp smittade antagligen står för en stor del av smittspridningen. Många för alltså inte smittan vidare alls, medan andra smittar många, så kallade superspridare.

Därutöver verkar det inte finnas någon korrelation mellan virusmängd i näsa och svalg, och symtomens allvarlighetsgrad.

– Vid sars var det så. Då visste man att den som hamnade på iva ofta hade väldigt mycket virus, men så verkar det inte vara för det här viruset, säger Åsa Melhus.

Allt detta talar för användning av munskydd, kan man tycka. Åsa Melhus är dock tveksam.

– De kan vara ett komplement, men de är ingen lösning. Problemet med munskydd är att de bara skyddar andra och det blir bara meningsfullt om alla har dem. Det mest effektiva vi kan göra är att stänga ner samhället, men det är svårt. Så det smartaste man kan göra är att hålla sig hemma, hålla avstånd och att tvätta händerna. Studier av sars har visat att rena händer minskade risken att smittas med hälften, vilket inte är så dåligt, säger Åsa Melhus.

Många ansikten

Det nya coronaviruset är långt ifrån det enda virus som kan spridas utan symtom.

– Det är ganska vanligt. Körtelfeber och vattkoppor är också sådana sjukdomar, medan nästan alla, 95 procent, får symtom vid mässling. Men för det här viruset finns det flera olika delar som gör det så besvärligt och det är därför vi har en så stor spridning. Coronavirus kan ha väldigt många olika ansikten. Mers och sars har hög dödlighet, medan andra kända coronavirus bara orsakar en vanlig förkylning, säger Åsa Melhus.

Ett annat problem är att samhället alltid ligger steget efter den faktiska smittspridningen.

– På grund av inkubationstider och sjukdomsförlopp ligger vi aldrig i fas, utan oftast flera veckor efter. Det måste man alltid komma ihåg, säger Åsa Melhus.

Trots att ett flertal vacciner snart är godkända, tror Åsa Melhus inte att viruset kommer att försvinna.

– Det här är ingen rolig tid och förhoppningsvis kommer vaccinen att innebära en förändring, men viruset är nog här för att stanna. Jag har svårt att tro att man ska kunna vaccinera bort den här sjukdomen.

Fakta: Sprids med droppar

Folkhälsomyndigheten slår på sin hemsida fast att smittan sprids via droppar, och inte är en luftburen smitta.

Så här skriver myndigheten under rubriken Smittspridning: "Spridning av covid-19 sker i första hand vid nära kontakter mellan personer genom så kallad droppsmitta."

Covid-19 räknas alltså inte som en luftburen smitta, enligt myndigheten.

Vid luftburen smitta sker överföring av virus eller bakterier med små droppar eller i form av partiklar som hänger kvar i luften under lång tid och där smittan kan färdas långa sträckor. Mässling, vattkoppor och tuberkulos är exempel på infektioner som sprids på ett sådant sätt.

Källa: Folkhälsomyndigheten