â Det som vore absolut bĂ€st Ă€r om man kunde hitta information om hur man kan behandla dem för att förkorta eller bota tillstĂ„nden för de lĂ„ngtidssjuka, sĂ€ger Thomas LindĂ©n, avdelningschef för kunskapsstyrning för hĂ€lso- och sjukvĂ„rden vid Socialstyrelsen.
Det handlar ocksÄ om att ta fram bÀttre information till sjukvÄrden.
â SĂ€rskilt viktig information just nu Ă€r att inte automatiskt utgĂ„ frĂ„n att utdragen feber i flera mĂ„nader beror pĂ„ covid-19. Det kan vara andra allvarliga sjukdomar som ligger bakom och det Ă€r viktigt att de inte avvisas frĂ„n sjukvĂ„rden, sĂ€ger han.
Kunskapsluckor
Thomas Lindén berÀttar att det finns kunskapsluckor nÀr det gÀller lÄngtidssjuka med covid-19-symtom, som inte Àr sÄ sjuka att de behöver sjukhusvÄrd men ÀndÄ kan vara sjuka i flera mÄnader. Redan för Ätta till tio veckor sedan tittade Socialstyrelsen pÄ kunskapslÀget för den hÀr gruppen, men konstaterade dÄ att det inte fanns tillrÀckligt med kunskap.
I början av juni hade förutsÀttningarna förÀndrats och Socialstyrelsen började dÄ att jobba tillsammans med SBU för att göra en kunskapsöversikt bland annat om hur stor gruppen Àr och symtombilden hos de som Àr lÄngtidssjuka.
â Sedan har vi haft diskussioner med regeringskansliet och de har velat komplettera vĂ„rt uppdrag. Vi Ă€r överens om ett regeringsuppdrag. Det kommer att expedieras den hĂ€r veckan. Vi ska fortsĂ€tta att jobba med frĂ„gan i höst och fördjupa analysen. Sedan har vi i uppdrag att rapportera tillbaka till regeringen, sĂ€ger Thomas LindĂ©n.
VÀlkomnar kartlÀggningen
à sa Kristoferson Hedlund har varit sjuk i bekrÀftad covid-19 sedan den 17 mars och vÀlkomnar beskedet om kartlÀggningen.
â Det Ă€r bra att regeringen och myndigheterna Ă€ntligen erkĂ€nner att de lĂ„ngtidssjuka finns, sĂ€ger hon.
Samtidigt kÀnner hon viss oro för att kartlÀggningen inte kommer att fÄnga upp alla lÄngtidssjuka som finns
â Det Ă€r nu mycket viktigt att Socialstyrelsen inte förlitar sig pĂ„ felaktiga journaler, utan anvĂ€nder en kartlĂ€ggningsmetod som inte missar en stor del av de lĂ„ngtidssjuka.
Fakta: Covid-19
I slutet av 2019 upptÀcktes ett nytt coronavirus i Kina som kan smitta mÀnniskor. Sjukdomen som det nya viruset ger upphov till kallas covid-19.
Sjukdomen Àr hos de flesta en luftvÀgsinfektion och en rad olika symtom kan förekomma. Man kan inte baserat pÄ bara symtomen avgöra om det Àr covid-19 eller annan infektion. För det krÀvs ett test som analyseras i laboratorium.
Bland de symtom som rapporterats Àr framförallt hosta, feber, andningsbesvÀr, snuva, nÀstÀppa, halsont, huvudvÀrk, illamÄende, muskel- och ledvÀrk.
En person som insjuknar i covid-19 kan uppvisa ett eller flera av dessa symtom. Det Ă€r ganska vanligt att man förlorar luktsinnet, och dĂ€rmed smaksinnet, under en tid i samband med infektion i de övre luftvĂ€garna. Ăven diarrĂ© har omnĂ€mnts.
De flesta fÄr lindriga besvÀr som kan komma gradvis, och som gÄr över av sig sjÀlva med egenvÄrd i hemmet. En del blir allvarligt sjuka med exempelvis svÄrigheter att andas och lunginflammation.
KÀlla: FolkhÀlsomyndigheten.