Mellan den 18 januari och 15 februari ska niondeklassarna på Gotland göra sitt gymnasieval. På Solklintsskolan i Slite har niorna från klass 9.2 blandade tankar om framtiden. Lukas Gudinge vill bli innebandyproffs och kommer söka till ett gymnasium i Falun. Där får han tio träningstimmar i veckan samtidigt som han läser samhällsprogrammet.
– Om jag ska satsa på innebandyn så måste jag åka till fastlandet. Det är där möjligheterna finns, säger han.
Thip-Thida Prasannet vill helst bli kirurg.
– Jag ska söka till naturvetenskapsprogrammet i Visby eftersom man måste gå den utbildningen om man vill bli kirurg, säger hon.
På frågan om de tänker välja gymnasieprogram baserat på var jobben finns i framtiden, kommer olika svar. David Hermansson är en av de som vill satsa på att få ett jobb direkt efter gymnasiet.
– Jag vill läsa ett VVS-program och förhoppningsvis skaffa jobb som rörmokare. Efter gymnasiet kommer man ju ändå ha gått i skolan i tolv år, då vill man börja jobba, säger han.
Enligt statistik från Sveriges kommuner och landsting ligger elever på Gotland bättre till än riksgenomsnittet när det kommer till gymnasiebehörighet. 90 procent av de som gick ut nian förra året var behöriga, vilket är fyra procentenheter över snittet för hela landet. Samtidigt är det bara 68 procent av eleverna på Gotland som fullföljer sin gymnasieutbildning. Det är något lägre än riksgenomsnittet som ligger på 71 procent.
Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden vill, med hjälp av Specialpedagogiska skolmyndigheten, bli bättre på att möta ungdomar med speciella behov så att fler elever fullföljer gymnasieutbildningen.
– Sedan tror jag tyvärr att man inte ser på gymnasiet på samma sätt som exempelvis grundskolan eftersom det inte är obligatoriskt, trots att arbetsmarknaden i dag nästan alltid kräver gymnasial utbildning. Det behövs en kulturförändring, säger Saga Carlgren (V), ordförande för gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden.
Statistiken visar också att kostnaden för en elev på ett gymnasieprogram på Gotland är 137 000 kronor, något som kan jämföras med riksgenomsnittet på 123 000 kronor.
– Anledningen till att det är så dyrt per gymnasieelev är att vi måste ha alla gymnasieprogram själva, medan andra kommuner kan gå ihop och dela på ett program. Det är framförallt yrkesprogrammen som kräver mycket utrustning och infrastruktur, vilket leder till en hög kostnad per elev, säger Saga Carlgren.
Eleverna på Solklintsskolan berättar att de har gått på mässor som gett dem nyttig information om de gymnasieprogram som finns och att de fått bra hjälp av sin studievägledare inför valet. De känner sig fria att välja vilken gymnasieutbildning de vill, utan krav från föräldrarna. Hampus Karlsson har redan sökt till Jönköping där han ska läsa fordonsprogrammet.
– Jag har tyckt om bilar sedan jag var liten och pappa är väldigt bilintresserad så det ska bli kul, säger han.
Fanny Jacobsson vill helst läsa ekonomi i Visby.
– Jag vill bli advokat och det är störst chans att bli det om jag läser ekonomi. Det är klart att föräldrarna kommer med åsikter men de låter mig ändå välja själv.
Under den sista terminen kommer niorna ha chans att höja sina betyg när de skriver de nationella proven.
– Jag är inte stressad, det blir vad det blir, säger Hampus Karlsson.