Gotlänningen Jesper Sollerman är professor vid institutionen för astronomi vid Stockholms universitet.
Som en av tusentals astronomer runt om i världen har han den senaste månaden kunnat följa vad som hände i efterdyningarna av den första observerade krocken och sammansmältningen av två lysande neutronstjärnor.
Och de teorier som arbetats efter visade sig stämma, nämligen att guld, platina och andra tunga grundämnen kastades ut i universum.
Förra veckan offentliggjordes upptäckten på presskonferenser runt om i världen samtidigt som flera vetenskapliga artiklar i ämnet publicerades. Även Jesper Sollerman intervjuades av flera medier.
– Det var en speciell dag efter allt hemlighetsmakeri. Det här har kunnat studeras sedan den 17 augusti, säger han.
En av hans kolleger har, berättar han, räknat på denna teori i 25 år. Så att upptäckten är ett slags genombrott, råder ingen tvekan om.
Den våldsamma krocken mellan två lysande stjärnor i en fjärran galax 130 miljoner ljusår från vårt solsystem har kunnat iakttas via de två Nobelprisbelönade detektorerna Ligo och Virgo i USA, vilka kunnat mäta gravitationsvågorna genom rymden efter kollisionen.
Dessa fortplantar sig på samma sätt som ringarna på vattnet efter en kastad sten.
Jesper Sollerman, och många med honom, är övertygad om att det här är starten på en ny astronomisk era, även om upptäckten kanske inte för så mycket praktisk nytta med sig.
– Det här är nyfikenhetsforskning. Om man någon gång funderat på var det guld man kanske har hemma kommer från så vet man det nu, säger han.
Men så till den för oss mindre vetande stora frågan: hur kommer guldet ner på planeten jorden?
Svaret är att det inte kommer. Det har redan kommit.
Ty: Massiva stjärnor lever i många miljoner år och exploderar i slutet av sitt liv som supernovor, vilka skapar ämnen som syre och järn som sprids i rymden.
Centrum blir en neutronstjärna som kanske miljontals år senare krockar med en annan neutronstjärna, varvid guld och andra tunga metaller kastas ut i rymden. Vilket just alltså kunnat studeras.
– Detta driver sedan runt i universum men ansamlas snart i stora gasmoln som dras samman av gravitationen och bildar nya stjärnor och planeter. Vår jord skapades för fyra, fem miljarder år sedan av material som redan var anrikat av tidigare neutronstjärnekrockar, förklarar Jesper Sollerman.