På Gotlands Slagteri tar man emot ekologiskt kött från stora delar av landet, för att stycka. Köttet skeppas sedan tillbaka till fastlandet för packetering – ska köttet sedan säljas på Gotland skickas det över Östersjön en gång till. Sammanlagt tre färjeturer för det ekologiska köttet alltså. Det kan ju tyckas konstigt att miljövänligt kött ska transporteras så många gånger fram och tillbaka, men det är inget som egentligen upprör Naturskyddsföreningens Emma Schütt, som jobbar med deras miljömärkning "Bra miljöval".
– När det gäller mat över huvudtaget och kött i synnerhet så är just transporterna en så liten del av den totala miljöpåverkan, säger hon.
Enligt en undersökning som organisationen Livsmedelsföretagen har gjort, vill svenskarna i år satsa på ett mer ekologiskt julbord, med fler svenska råvaror och vegetariska alternativ. När det kommer till julbordsklassikern skinkan, finns det några riktlinjer som är viktigare än andra, menar Emma Schütts.
– Välj alltid en ekologisk skinka, helst Kravmärkt, säger hon.
Krav väger in djurskyddet, vilket inte märkningen EU-ekologiskt gör. En kravmärkt skinka har suttit på en gris som har fått vara ute och böka i jorden, den EU-ekologiska grisen har bara fått gå ut på en cementplatta.
– SLU har en bra guide för att lära sig om alla märkningar – Köttguiden.se.
Annars är rådet att, förutom att välja så miljövänliga köttalternativ som möjligt på julbordet, äta mindre kött i vardagen.
– Då kan man lyxa till med lite mer kött vid festliga tillfällen, som julen.