Lena Hegner vid Norrkvie i Grötlingbo är en av Sveriges så kallade fenologiväktare. Hon är en del av ett projekt där växtdata samlas in för att användas till klimatforskning. När Lena Hegner upptäcker något som blommar, exempelvis hasseln som står vid gårdens utkant, rapporterar hon det till en webbplats. Växtart, datum och koordinater för platsen skrivs in och publiceras sedan.
- Det känns nästan som en kick, som att hitta bästa ordet på Wordfeud (ett mobilspel, reds anm), beskriver Lena Hegner det.
Ett par gånger i veckan tar hon en längre cykeltur i socknen eller till Hemse och spanar efter växter att rapportera in. Helst bör hon återvända till samma ställe år efter år, för att verkligen kunna se förändringar i blomningen.
- Det finns manualer för hur man ska göra. Exempelvis blåsippor bör vara 10-15 blommor på samma ställe för att man ska rapportera in det.
Långsiktigt
Kjell Bolmgren på SLU (Statens lantbruksuniversitet) är samordnare för fenologinätverket och han berättar att det arbete som Lena Hegner och närmare 250 andra personer i landet gör, är viktigt.
- Det här är en långsiktig miljöbevakning som vi håller på att bygga upp. Vi vill skapa en landsomfattande databas som beskriver naturens kalender, säger han.
Hjälper allergiker
Genom att regelbundet rapportera in när och var olika växter blommar, kan forskarna ha stor nytta av databasen.
- Förändringar är den tydligaste biologiska effekten av ett förändrat klimat, säger han.
Uppgifterna om exempelvis hasselns blomning är också till stor användning för pollenrapporter som kan hjälpa allergiker.
På flera orter i landet har det funnits fältstationer där växtlighetsrapporter lämnats in och där syns en tydlig förändring i naturens kalender.
- På vissa håll i landet kan vi se en förskjutning på exempelvis hägg och syren. De blommar kanske en vecka tidigare nu än för 50 år sedan. Och pratar vi om blåsippor så är det 10-14 dagar tidigare. Det är en ganska stor förändring, säger Kjell Bolmgren.
Naturintresse
För Lena Hegner i Grötlingbo blir samhällsnyttan med nätverket ett plus.
- Jag har alltid varit ute och tittat på växter. Sedan såg jag det här projektet på nätet och i och med att jag ändå är ute och kikar så verkade det här kul, säger hon och fortsätter:
- Redan som barn ringde jag in till tidningarna för att berätta när de första myrorna i myrstacken kom.
Att hjälpa klimatforskningen känns också viktigt enligt Lena Hegner, som är orolig för de förändringar som kommer.
- Oja, när man tittar på koldioxidkurvorna, det är läskigt. Men sedan om det verkligen kan påverka USA och Kina att släppa ut mindre om jag kikar på en blomma här, det tror jag inte.