Tallar i olika storlekar och lavar tÀcker varenda kvadratmeter av det som tidigare varit öppna sanddyner runt SÀludden pÄ Gotska Sandön. HÀr har det troligtvis pÄgÄtt mÀnsklig aktivitet frÄn medeltiden och kanske Ànnu lÀngre tillbaka. I omrÄdet finns öns tydligaste spÄr av Àldre byggnader som hÀrstammar frÄn innan fyrtiden. DÄ slaktade man sÀl och kokade sÀlspÀck hÀr. Slaktavfallet slÀngdes i Arnagropen dÀr örnarna kalasade pÄ sÀlkadaver. I gropen har man Àven hittats flera mÀnniskoskelett frÄn tiden innan det anvÀndes som avfallsgrop.
Naturen pÄ Gotska Sandön Àr i stÀndig förÀndring och landskapet idag Àr nÄgot helt annat Àn nÀr mÀnniskor levde och verkade hÀr. DÄ utgrÀvningar gjordes för omkring 100 Är sedan bredde öppna sanddyner ut sig. Landskapet var lÀtt att överblicka och avvikelser i naturen syntes tydligt. Idag har vÀxtligheten tagit över omrÄdet.
ââNu kommer vi behöva gĂ„ med GPS och lĂ„ngsamt scanna av marken, bit för bit. Tallarna har gjort hela omrĂ„det till en labyrint och det Ă€r helt omöjligt att orientera sig hĂ€r. Det komplicerar vĂ„rt arbete avsevĂ€rt, sĂ€ger arkeolog Ny Björn Gustafsson som Ă€r med i projektet för att undersöka lĂ€mningar av Ă€ldre bebyggelser och boplatser.
ââDet finns rester av husgrunder pĂ„ ön om man tittar pĂ„ gamla kartor och flygbilder, men idag Ă€r marken pĂ„ sina stĂ€llen tĂ€ckt av 20 centimeter tjocka lavar som döljer alla spĂ„r. Detta kommer att bli vĂ€ldigt tidskrĂ€vande att undersöka, fortsĂ€tter han.
Projektet som teamet söker pengar till Àr helt unikt. Arkeologen Ny Björn Gustafsson marinarkeologen Johan Rönnby och osteologen Sabine Sten ska tillsammans arbeta för att fÄ svar pÄ om det funnits permanenta bosÀttningar pÄ ön, ÄldersbestÀmma skelett och gravar, samt studera hur mÀnniskor pÄverkat platsen frÄn stenÄldern och fram tills fyrarna byggdes 1859.
ââDet Ă€r inte ofta marinarkeologi, landbaserad arkeologi och osteologi samarbetar sĂ„ intimt i ett projekt. Det ger otroligt vĂ€rdefulla synergieffekter. Vi har alla olika frĂ„gestĂ€llningar som kan komplettera för att ge bra bild av Sandöns tidigare historia, sĂ€ger Sabine Sten och fortsĂ€tter:
ââVi har haft en gemensam student i tre Ă„r som skrivit uppsatser om marinosteologi. Detta har genererat mĂ„nga diskussioner om fortsatta samarbeten. Detta Ă€r ett av dem. Johan har ett stort intresse av Gotlands tidigare historia och jag har stor erfarenhet av benmaterial frĂ„n öns tidigare historia, sĂ€ger Sabine Sten.
Nu Àr de hÀr för att göra en första undersökning för att sedan lÀmna in en projektansökan, som ska vara fÀrdig vÄren 2020. Sedan hoppas de fÄ pengar frÄn forskningsstiftelser och kanske privatpersoner.
Med i projektet blev sedan ocksÄ Ny Björn Gustafsson som har en gedigen kunskap om de tidigare arkeologiska studierna som gjorts och Sofia Hoas, kulturarvskonsulent som jobbar pÄ Gotlands museum. Hon Àr pÄ ön för att inventera hembygdsmuseet arkeologiska samling och kan med sin stora kÀnnedom om ön samordna projektets intressen och guida de tre arkeologerna.
ââDet Ă€r ett jĂ€ttespĂ€nnande projekt och Gotska sandön förtjĂ€nar verkligen upprĂ€ttelse och ny forskning, sĂ€ger hon.
Sofia Hoas tror ocksÄ att det förmodligen varit mer tillfÀlliga bosÀttningar pÄ ön och tycker att det vore intressant att grÀva ut omrÄden runt gamla gÄrden.
ââFörutsĂ€ttningar för Ă€ldre bosĂ€ttningar Ă€r bra i omrĂ„det och det kanske gĂ„r att hitta spĂ„r frĂ„n vikingar dĂ€r. Just nu försöker vi lĂ€gga ett pussel genom att kartlĂ€gga fynd och göra nya undersökningar.
I dag Ă€r Gotska Sandön en nationalpark och Ăstersjöns mest isolerade ö. Mellan maj och september besöks ön av friluftsmĂ€nniskor, folk som vill koppla av och fĂ„gelskĂ„dare, resten av Ă„ret befolkas ön bara av tvĂ„ tillsynsmĂ€n men sĂ„ har det inte alltid varit.
ââUnder förmodligen flera tusen Ă„r, frĂ„n stenĂ„ldern och framĂ„t, var Gotska sandön en hĂ„llplats pĂ„ dĂ„tidens motorvĂ€g. HandelsmĂ€n följde Karlsöarna, den gotlĂ€ndska kusten och sedan for man norrut mot Gotska Sandön för att sedan vika av mot antingen Roslagen, Finska viken eller Ăsel, sĂ€ger Ny Björn Gustafsson.
En av de största kullarna i omrÄdet runt SÀludden Àr 52 meter i omkrets med en diameter pÄ 12 meter. En stenformation som definitivt skapats av mÀnniskor, vilket gör den till en av de mest intressanta platserna pÄ ön, men till vad, nÀr och varför den byggts vet man inte. NÄgra hundra meter bort frÄn kullen i naturskyddsomrÄdet ligger sÀlarna ute pÄ udden och latar sig pÄ stora stenar och Ibland nÄs vi av ljuden frÄn deras lÀten och rop som fÀrdas med vinden till kullen som Àr dagens plats för undersökning.
ââDet kan ha varit en medeltida kyrkogĂ„rd det hĂ€r men det Ă€r för tidigt att svara pĂ„. Vi mĂ„ste hitta ben och undersöka dessa först, sĂ€ger marinarkeolog Johan Rönnby som tillsammans med Sabine Sten lĂ„ngsamt söker av marken uppe pĂ„ kullen.
â Ibland plockar de upp en benbit eller en sten och kikar nĂ€rmare pĂ„ den.
LÀngre fram har Johan Rönnby planer pÄ att dyka i havet omkring Gotska Sandön och leta lÀngs kusterna efter spÄr av förlista skepp.
ââVi har fĂ„tt mĂ„nga ideĂ©r och lĂ€rdomar kring hur vi ska gĂ„ vidare med det hĂ€r. Till exempel förstĂ„r jag nu hur viktig fartygstrafiken och förlisningar har varit för historien pĂ„ ön. Det mest troliga Ă€r att fynden man hittat pĂ„ Gotska Sandön genom Ă„ren just kommer frĂ„n fartyg som förlist och mĂ€nniskor i sjönöd, sĂ€ger han.