När dörren öppnas till Lee Gotviks hem i Lickershamn strömmar melankoliska toner av countryartisten Townes Van Zandt ur högtalarna. Hon har precis slagit sig ner vid matbordet efter besök av Brandförebyggarna som besiktigat den nyinsatta braskaminen.
– Vill du ha kaffe? frågar hon och slår ut armarna i luften.
Alla som känner Lee Gotvik vet att hon gillar kaffe. Sällan ser man henne utan en kopp i högsta hugg – om hon inte befinner sig på scenen, vill säga. Men, nog om kaffe.
Den 31-åriga musikern Lee Gotvik växte upp i Väskinde tillsammans med sina föräldrar och två yngre tvillingsystrar. Sedan tonåren har hon förgyllt allt från vigselceremonier till musikaluppsättningar med sin finstämda röst. Men bortom alla scener och publikjubel har Lee en annan stor passion, som kanske inte lika många känner till: Inredning. Parallellt med musiken och husbygget utbildar hon sig till inredningsarkitekt.
– När jag var liten möblerade jag om mitt rum jämt, jämt, jämt, berättar hon.
År 1954 byggde Lees mormor och morfar en liten trästuga på torpargrund strax norr om stugbyn i Lickershamn.
– Det var först bara ett enda litet rum, berättar hon.
Efter morfaderns bortgång orkade inte längre Lees mormor att ta hand om huset och för fem år sedan valde hon därför att skriva över det på barnbarnet. Huset har alltid betytt mycket för Lee och när hon fick ärva det hamnade hon vid ett vägskäl.
– Jag mäktade inte med att ha två ställen, så jag fick välja mellan att bo i Visby eller Lickershamn. Då var valet ganska självklart, det fanns inte på kartan att Lickershamn skulle försvinna ur mitt liv.
Huset har genom åren byggts om i tre etapper och Lee har dessutom hunnit med att renovera köket två gånger.
– När jag bestämde mig för att bo här på heltid blåste jag ur hela skiten. Det har varit ett pussel, det finns inte en enda vägg som är rak, varken diagonalt eller vertikalt, säger hon.
Men att bygga ett modulhus som många i dag gör har aldrig varit aktuellt.
– Det har aldrig lockat mig. Jag ville forma mitt eget hem.
Mitt under den värsta renoveringen tog förhållandet med hennes före detta sambo slut. Där satt hon ensam kvar i ett hem som befann sig mitt i ett fönsterbyte, med endast plast över hålen i väggen som skydd. När det var som kallast var det bara elva grader i huset.
– Det har verkligen inte varit en dans på rosor. Det har hänt att jag tänkt att nu säljer jag skiten och flyttar till stan. Jag har försummat mig själv lite längs vägen, just nu är jag väldigt trött, bekänner Lee.
Men istället för att lägga sig ner och ge upp efter separationen gav hon sig istället in i ännu ett projekt, något som förändrade hennes liv.
– Thomas Sundström på Länsteatern kontaktade mig och sa att Marie (Nilsson Lind) hade hört talas om mig och ville ha med mig i sin föreställning. Först tänkte jag "skämtar du eller?", men när jag förstod att det inte var ett skämt kunde jag inte tacka nej.
Det blev hennes räddning.
– Utan teatern hade jag brakat ihop. De blev min nya familj. Jag och Marie har fått vara berg- och dalbanor ihop, säger hon.
Så här med facit i hand är Lee otroligt tacksam över att hon aldrig gav upp drömmen om Lickerslivet.
– Nu börjar jag kunna se varför jag gjorde det här. För, fan, vad bra allt blev, säger hon.
Vad vill du säga till de som känner att de måste hitta en partner innan de försöker uppfylla drömmen om hus på landet?
– Låt bli det, vänta inte på någon. Du behöver inte någon annan än dig själv, säger hon och tänker efter innan hon fortsätter:
– Eller, man behöver någon som min pappa. Han kan allt, han är en klippa. Jag hade aldrig någonsin kunnat göra det här utan honom.
Just nu håller de på att installera en utomhusjacuzzi som Lee fyndat på Blocket.
– Där kommer mycket meditation att ske. Jag älskar stjärnhimlen. Där ska jag lära mig att bara vara och låta mig känna efter hur jag mår.