âDet Ă€r dels ett problem gentemot det enskilda brottsoffret men ocksĂ„ gentemot den uppfattning som de flesta har och det Ă€r inte bra i ett rĂ€ttssystemâ, sĂ€ger den gotlĂ€ndska kriminologen och krönikören Nina Rung, om den kritiserade sĂ„ kallade snippa-domen.
â Den hĂ€r domen Ă€r unik, pĂ„ det viset att allt stĂ„r och faller pĂ„ ett ord som mĂ„lsĂ€ganden anvĂ€nde, men det Ă€r inte unikt att man bedömer barns utsagor utifrĂ„n vad vuxna uppfattar. Det Ă€r specifikt sĂ„ för barn och sexualbrott, sĂ€ger hon.
Nina Rung Àr kriminolog, barnrÀttsexpert, genusvetare och samhÀllsdebattör. Enligt henne gÄr domen emot den allmÀnna rÀttsuppfattningen och den specifika rÀttssÀkerheten för brottsoffret.
â Jag tror inte du skulle kunna hitta nĂ„gon, frĂ„n en fyraĂ„ring till en hundraĂ„ring, som inte skulle förstĂ„ vad ett barn menar med ett finger inuti en snippa som en beskrivning av en vĂ„ldtĂ€kt. Det andra Ă€r att en liten flicka inte fĂ„r den upprĂ€ttelse hon har rĂ€tt till, sĂ€ger Nina Rung.
Hon ser domen som ett exempel pÄ ett omfattande problem.
â Vi har inte tillrĂ€cklig kunskap om sexualbrott mot barn, dels hur gĂ„r det till och dels hur barn kan berĂ€tta om det, sĂ€ger hon.
I ett upprop pÄ nÀtet försöker hon samla 150 000 namn som skriver under flera krav för förÀndring.
â Dels Ă€r det en obligatorisk utbildning till rĂ€ttsvĂ€sendet i de hĂ€r frĂ„gorna, sĂ€ger Nina Rung.
Hon förklarar att rÀttssamhÀllet idag bedömer barn och vuxnas utsagor likvÀrdigt, trots att de inte har samma förmÄga att beskriva brott.
â Eftersom barn ofta inte kan det Ă€r det vĂ€ldigt fĂ„ fall som gĂ€ller sexualbrott mot barn som gĂ„r vidare, för att man förutsĂ€tter att den hĂ€r bevisningen inte kommer att hĂ„lla. Jag har sjĂ€lv utrett sexualbrott mot barn och det Ă€r frustrerande att se hur det gĂ„r till och tas emot i domstol, sĂ€ger Nina Rung.
Hon nÀmner okunskap kring hur vuxna ofta kan manipulera barn, att upprepade övergrepp tolkas som sexuellt sjÀlvskadebeteende eller att misstÀnkta gÀrningsmÀn hÀnvisar till att de begÄtt brotten i sömnen.
â Sedan vill vi att man skyndsamt utreder möjligheten till barndomstolar. Det Ă€r mĂ€rkligt att vi har speciella domstolar för sjöfartsbrott eller mark och miljö, men inte för barn. De fĂ„r ofta vĂ€nta lĂ€nge pĂ„ förhandling och det Ă€r ett lotteri vilken kompetens som finns i de olika domstolarna, sĂ€ger Nina Rung.
Manifestationen "Vi vet vad en snippa Àr" i Stockholm i protest mot den friande hovrÀttsdomen mot en man som i tingsrÀtten fÀlldes för vÄldtÀkt mot en tioÄrig flicka. NÀsta helg Àr det en liknande demonstration i Visby.
Hon hoppas att tiden Àr inne för att fÄ igenom de förÀndringar som hon och andra engagerade har jobbat med i flera Är. Redan 2015 skrev Nina Rung om Àmnet pÄ DN Debatt.
â Det hĂ€r Ă€r Ă„ttonde Ă„ret men förĂ€ndring tar lite tid, sĂ€ger hon och tillĂ€gger att hon nu har fĂ„tt fler namnunderskrifterna Ă€n hon hade vĂ€ntat sig.
â Jag gjorde samma sak 2018 till dĂ„varande justitieministern Morgan Johansson (S) med delvis samma krav, pĂ„ en obligatorisk utbildning kring de hĂ€r frĂ„gorna.
DĂ„ fick hon ihop 26 000 underskrifter.
â Jag höll pĂ„ i ett halvĂ„r och fick kĂ€mpa, för det var inte en frĂ„ga som mĂ€nniskor generellt tyckte var viktig men nu kanske fler förstĂ„r. Jag fick in 50 000 eller 70 000 namn pĂ„ ett dygn och nu Ă€r det bara lite kvar tills det Ă€r 150 000 underskrifter, sĂ€ger hon.
Sedan den sĂ„ kallade snippa-domen uppmĂ€rksammades, mĂ€rker hon att missnöjet och mobiliseringen ökat. Det gĂ„r Ă€ven att rĂ€kna i det höga antal namn i Nina Rungs upprop âSnippa orĂ€ttvisanâ.
â NĂ€r det Ă€r klart kommer jag att lĂ€mna in dem till vĂ„r nuvarande justitieminister Gunnar Strömmer (M) men det behövs nĂ„gra till. GotlĂ€nningarna fĂ„r gĂ€rna skriva pĂ„ de sista som behövs för att skapa ett sĂ€kert rĂ€ttssystem, sĂ€ger hon.
âDet Ă€r tydligt att det finns ett engagemang och att vi kan hĂ„lla i nu, sĂ„ att vi fĂ„r in det sista för att kunna lĂ€mna in och visa politikerna att vi Ă€r mĂ„nga som krĂ€ver en förĂ€ndringâ, sĂ€ger Nina Rung.