Snabbt vikt- ras en sporre

Att snabbt gå ned i vikt kan ha både för- och nackdelar. Det menar Jarl Torgersson, docent i invärtes medicin, som har forskat på lågkaloridieter.

Foto: Henrik Radhe

Gotland/fastland2012-01-07 04:00

I torsdags berättade GA om Yvonne Johansson som på ett år gick ned hela 62 kilo. Efter att tidigare ha gjort upprepade försök att gå ned i vikt, gick hon med i ett viktminskningsprogram som kombinerar träning och motivation med en lågkaloridiet, en metod som visade sig fungera.

Men det finns också risker med att snabbt tappa många kilon.

- Det finns två allvarliga biverkningar av snabb och stor viktnedgång. Det är risken för att få gallsten och giktattack. Det är inte speciellt stor fara men man ska upplysa om det, säger Jarl Torgersson.

En fördel med att använda sig av lågkaloridieter, alltså måltidsersättning som soppor, pulver och bars, är den psykologiska, tror Jarl Torgersson.

- Man får en stor viktnedgång och den är bra på så sätt att den kan sporra folk. Och poängen med det är att man då kan vilja förändra livsstilen i det långa loppet, säger han.


Uppföljning
Det är däremot viktigt att de som använder sig av måltidsersättning har en plan för hur man ska fortsätta att hålla vikten och ändra sin livsstil.

- När man bryter lågkalorikosten får man en viktuppgång som ett brev på posten om man inte följer upp och förändrar, säger han.

Jarl Torgersson säger att måltidsersättning ska användas i högst 3 -4 veckor om man gör det på egen hand och 10-16 veckor om man samtidigt har kontakt med vården.

Förutom inläggen på Facebook har ett 30-tal skrivelser om skolorganisationen registrerats vid till barn- och utbildningsförvaltningen. En tredjedel av dessa gäller den föreslagna nedläggningen av Öja skola.

Hoburgs LRF skriver bland annat: " För jordbruket som är en stor del av näringslivet innebär detta att barnfamiljer kanske väljer att lägga ned verksamheten och flytta".

Öja Centerkvinnor: "...en dödsstöt till vårt Storsudret, som redan befinner sig i en mycket sårbar situation".

Henrik Jakobsson: "Som vanligt i skolsammanhang ger lagformuleringarna gott om utrymme för tolkningar och BUF tolkar det som att skolor med mindre elevunderlag är undermåliga. Punkt."

Kerstin Jonmyren: "Det vi mest behöver här ute är att denna urgamla kulturbygd skall få leva vidare året runt".

Mats Björck: "Skolbyggnaderna är stora nog att rymma såväl skola som skolbibliotek och det vanliga biblioteket. Inte nog med det. Det kan också rymma den utlovade distriktssköterskan."

Om andra skolor låter det så här:

Stånga: En grupp politiker från olika partier har gått samman och skriver: "Det finns ingen annan socken på södra Gotland som har haft en så positiv utveckling de senaste åren." /.../ "Att i det läget föreslå nedläggning av skolan är ett dråpslag mot det framtids- och utvecklingsarbete som pågått."

Fårösund: Föreningen Fårö Framtid frågar sig "Vart tog alla vackra ord vägen: om att satsa på barnen, att skapa förutsättningar för en god glesbygdsutveckling, att sträva efter ökad befolkning, att skapa ett rättvist samhälle?"

Klinte / Sanda: Barbro Engström lägger fram ett konkret förslag: "Finns det inte bärighet i att låta årskurs 7-9 vara kvar i Klinte? Och samtidigt ta upp årskurs 4-6 från Hogrän, Sanda, Eskelhem. F-klass-år 3 till Sanda? Man skulle väl åtminstone kunna räkna på det".

Hogrän: Hogrän skolas föräldraförening föreslår att gymnasiet ska flyttas från F-huset till Södervärn och att Södervärnseleverna ska bussas till Klinte och Roma. "Eftersom barnen från landet förväntas åka buss i över en timme borde det inte vara något problem att bussa ut Visbybarn".

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om