Lokalt ägande eller bygdepeng

Det är utgångspunkten i de rekommendationer som tagits fram av bland annat LRF och Hela Sverige ska leva med stöd från Energimyndigheten. Tanken är att vindkraften ska komma lokalsamhället till del, och med rekommendationerna ska man slippa långa förhandlingar i varje enskilt fall.
Bäst gynnas bygden av ett lokalt delägande. För anläggningar med fyra eller fler vindkraftverk bör minst en femtedel av kapaciteten erbjudas för lokalt ägande, gärna till självkostnadspris.
Lokalt delägande bör erbjudas redan när nya anläggningar projekteras, enligt rekommendationerna.

Minst 0,5 procent
Bygdepeng är ett alternativ till lokalt delägande. För anläggningar med lokalt delägande är bygdepengen en öppen fråga, men för övriga anser den arbetsgrupp som tagit fram förslaget att bygdepeng ska betalas.
Om vindkraften byggs på mark där sockenborna får intäkter i form av markarrende bör ersättningen var 0,5 procent av intäkterna från anläggningen.
Om det inte utgår något markarrende till sockenborna bör bygdepengen vara högre, minst 1 procent av intäkterna.
Bygdepengen ska användas till insatser som bidrar till hållbar utveckling.

Lokala entreprenörer
Men bygden bör gynnas på ett par sätt till. I rekommendationerna föreslår man att både när en anläggning byggs och när den drivs bör lokala entreprenörer anlitas i så stor utsträckning som möjligt.
Man föreslår även att den fastighetsskatt som ägarna av vindkraftverken betalar ska överföras till kommunerna.
Att bygden ska gynnas av vindkraften är inte en ny tanke. Det har funnits lokala initiativ (som Näs) men när det gäller nationella riktlinjer ligger Sverige efter. Skottland har ett system med "community benefit", som kan ge drygt 20 000 kronor per installerad MW.
I Norge får kommuner med mycket vattenkraft och vindkraft del i intäkterna i form av en naturresursskatt.
Tyskland har en ny lag där skatterna som vindkraftbolagen betalar till största delen (70 procent) tillfaller kommunerna där verken står.

Jämtland
I Sverige har kommunförbundet i Jämtland tagit egna rekommendationer för länets åtta kommuner. Förbundet vill gå längre än så, och arbetar för att få regering och riksdag att ta fram nationella system för hur bygderna ska gynnas av den vindkraft man producerar.