Du&jag
Det var ett namnkunnigt svenskt landslag som pÄ den tiden, i det sena 80-talet, sopade grÀs och grus med övriga vÀrldseliten.
Du kÀnner namnen; Mats Wilander, Stefan Edberg, Anders JÀrryd, Joakim Nyström, Jan Gunnarsson, Mikael Pernfors och Kent Carlsson Àr lirare som alla skrivit in sig i historien.
Tennishistorien, alltsĂ„. Inte musikhistorien â Ă€ven om de alltsĂ„ gjort ett inhopp dĂ€r.
Ja, Mats Wilander fuskade förstÄs en del och kom att stÄ pÄ scen med bland andra Ulf Lundells gitarrist Janne Bark.
Men de andra?
â JĂ€rryd och nĂ„gra till sjöng bra, andra var mer nervösa. De var ju stjĂ€rnor pĂ„ tennisplanen men inte i musikstudion, skrattar Attlerud, gotlĂ€nningen som sedan lĂ€nge lever i Stockholm med sin familj och en gĂ„ng i tiden tillhörde Sverigetoppen i tennis.
Nu Àr den ute pÄ strömningsplattformarna för första gÄngen. "Tennis Spirit".
Men vi tar det vĂ€l frĂ„n början, den idĂ© som sĂ„ smĂ„ningom via Hasse âKvinnaböskeâ Anderssons studio hamnade pĂ„ skivdiskarna i september 1987, ett par mĂ„nader före DC-finalen i Göteborg.
Spindeln i detta tennisnÀt Àr Danne Attlerud, gotlÀnningen som om 16-Äring tillhörde svenska eliten, som 19-Äring vann prestigefyllda skol-SM och sedan fortsatte spela pÄ hög nivÄ.
Höjdarna i karriÀren var nÀr han 1983 besegrade Jan Gunnarsson. Denne hade dÄ nyligen tagit set pÄ Ivan Lendl och var rankad topp 60 i vÀrlden.
â Jag vann i tiebreak i skiljeset och minns att jag slog 25 serveess i den matchen.
Tidigare, 1979, hade han blivit amerikansk lagmÀstare i Atlantic Christian Colleges lag "AC Bulldogs", nÄgot som lett till att teamet i februari vÀljs in i skolans Hall of Fame vid en ceremoni i Wilson, North Carolina. Det Àr nÄgot han ser vÀldigt mycket fram mot.
â Det Ă€r nog det allra hĂ€ftigaste jag varit med om inom tennisen, sĂ€ger han.
Under alla Ă„r pĂ„ tennisbanorna lĂ€rde Danne kĂ€nna alla de dĂ€r lirarna som sĂ„ smĂ„ningom kom att tillhöra vĂ€rldseliten och tillsammans skapa det som kallats âDet svenska tennisundretâ.
Björn Borg gick förstÄs i brÀschen och gjorde tennis till en folksport, men efterföljarna lÀt ocksÄ höra talas om sig.
Som allra bÀst var svensk tennis under spelÄret 1988. Tio rankade topp 50, 17 turneringssegrar tagna av svenska spelare varav Mats Wilander och Stefan Edberg kom att dominera.
Just det Äret, 1988, vann Edberg i Wimbledon medan Wilander tog hem övriga Grand Slam-titlar: Australian Open, Franska öppna och US Open. BÄda dessa var i perioder under sina karriÀrer etta i vÀrlden.
SÄdÀr, ja. LÄt oss nu slÄ en crossboll till musikens vÀrld. För parallellt med tenniskarriÀren Àgnade sig Attlerud Ät just musik.
Han skrev sin första lÄt till gitarr nÀr han var tolv och har sedan dess skrivit frÀmst texter till tusentals lÄtar.
Tack vare Allan Larsson i Sandkvie Studio i Ăja fick Danne ge ut tre plattor under 70- och 80-talet, vilka innehöll lĂ„tar som âKarlssons i Sprogeâ, âBaddjĂ€vlarâ och âLigger trygg pĂ„ rygg och fĂ„ngar myggâ.
Bland musikerkompisarna finns och fanns Rune Gardell med sin klaviatur och röst, och tillsammans bildade de Danne Attlerud Band. Det var de tvĂ„ som skrev den lĂ„t som kom att heta âTennis Spiritâ:
â Vi skickade in den till Melodifestivalen, men den kom inte med. DĂ„ gjorde jag en annan text och lĂ€t den handla om tennis, berĂ€ttar Attlerud.
Just Mello kom för övrigt senare att bli viktig, genom Ären har han varit delaktig i mÄnga dÀngor i sÄvÀl svenska som utlÀndska melodifestivaler.
âSe migâ med Barbados och âLive Foreverâ med Magnus Carlsson Ă€r nĂ„gra av de bidrag han har del i.
För nÀrvarande Àr han aktuell i SVT-programmet Hello Mello dÀr gruppen 4Fun tagit sig till final med en lÄt Danne Àr medskapare till; "Get Right Up".
Han har för övrigt under Ă„ret Ă€ven slĂ€ppt egna lĂ„ten âVad du tĂ€nkerââŠ
â âŠsĂ„ jo, jag hĂ„ller pĂ„ Ă€n och skriver. Tennis och musik, det Ă€r roligt, det, sĂ€ger han.
Hur som helst. Det gjordes en demokassett av den dĂ€r lĂ„ten, âTennis Spiritâ, och Attlerud satte sin idĂ© i verket; âVore det inte roligt att fĂ„ hela stjĂ€rngĂ€nget att sjunga in den?â.
SÄ nÀr det var dags för en DC-match tidigt pÄ Äret sÄg han, genom DC-lagets fysioterapeut och trÀnare, gotlÀnningen Per Bergentofts försorg, till att kassetten presenterades för laget.
Och det slog vÀl ut. De tÀnde pÄ idén att spela in den. Inte minst gjorde Wilander det. Nu gÀllde det bara att hitta ett tillfÀlle.
Det kom att bli Swedish Open i BÄstad den sommaren, 1987.
Mats Wilander föddes i Torpsbruk i SmÄland och var tidigt ett löfte. PÄ bred front slog han igenom nÀr han 1982, som 17-Äring, vann Franska öppna pÄ Roland-Garros i Paris.
Han kom att bli en av de mÀktigaste i den svenska tennishistorien med 33 singel- och sju dubbeltitlar.
Vid sidan om tennisen Ă€gnade han sig Ă„t musik och poesi. Hans dikt "Droppen" som lĂ€stes upp i tv tog sedan plats i Filip och Fredriks program â100 höjdareâ som ett av de roligaste ögonblicken nĂ„gonsin. Den handlar om tvĂ„ sockerbitar som ploppar ner i en kopp och vars lungor fylls av svart kaffe.
Med gitarr pĂ„ höften gjorde Wilander 1991 en turnĂ© med bland andra Ulf Lundell-gitarristen Janne Bark och gav i samband med det ut singeln âNĂ€r man har funnit glĂ€djenâ.
Inte heller den genererade nÄgra stÄtliga betyg. Men vadÄ? Folk mÄste vÀl fÄ göra vad de vill och kÀnner för? TÀnker jag, undertecknad.
NÄvÀl: Idén var alltsÄ att samla hela gÀnget till Swedish Open i BÄstad 1987. BÄstad Àr Sveriges tennis-Mecka och dÀr, pÄ dess grusbanor, har en internationell turnering spelats varje Är sedan 1948.
Just detta Är fanns Danne Attlerud Band pÄ plats för nÄgra spelningar.
Det var ett nÀstintill helgotlÀndskt gÀng. Förutom Danne och Rune Gardell Àven Lennart Westberg, gitarr, Anders Kotz, bas, HÄkan Olsson, trummor och vÀrmlÀnningen Per HÄkansson, saxofon.
Danne Attlerud minns tillbaka, hur de redan tidigare, tack vare Hansi Schwartz (Visfestivalgeneral i VÀstervik), hade spelat in en bakgrund i Tygelsjö Studio utanför Malmö, och nu skulle lÀgga pÄ sÄngen tillsammans med alla vÀrldsstjÀrnor.
â Vi fick lĂ„na Hasse âKvinnaböskesâ studio i BĂ„stad, men svĂ„righeten var att allting skulle vara topphemligt, ingenting fick lĂ€cka ut.
De enda som kĂ€nde till vad som var pĂ„ gĂ„ng var spelarna samt ledarna Hasse Olsson, Calle Hageskog, Per Bergentoft och DC-lagets âhov-fotografâ Arne Forsell.
Men det vore ju misstĂ€nkt om alla essen hĂ€mtades pĂ„ samma gĂ„ngâŠ
â âŠsĂ„ jag hĂ€mtade ett par stycken Ă„t gĂ„ngen pĂ„ tennisstadion och körde i vĂ€g, som jag förstĂ„r var det ingen som anade nĂ„got.
Men att du fick alla att stÀlla upp!
â Ja, egentligen Ă€r det otroligt. Det Ă€r killar som fick hur mĂ„nga förfrĂ„gningarna som helst om allt möjligt, men det tyckte vĂ€l det hĂ€r var sĂ„ udda! Vilket det ju verkligen var.
LĂ„t vara att de hĂ€r mĂ€nniskorna var proffs pĂ„ det de gjorde till vardags. SlĂ„ servar, stoppbollar och backhandpasseringarâŠmen i en musikstudio, nja, dĂ€r var det allt en del nervdaller.
Och det dÀr med att sjunga, Àven dÀr gick mÄnga definitivt ur sin bekvÀmlighetszon.
â Vi i bandet försökte uppmuntra dem sĂ„ gott det gick, och det funkade rĂ€tt bra, trots allt. De kom in i grejen till slut.
Hur tÀnker du kring allt det dÀr nu, Danne?
â Ja, vad tĂ€nker jagâŠatt det var helt galet, osannolikt att det gick att genomföra. Jag menar, det var ju Ă€ndĂ„ stora delar av vĂ€rldseliten" Och det var mycket skratt i studion, kan jag lova.
LĂ„ten inleds med prat, glam och gnabb, nĂ„gon sĂ€ger âKom igen nu boys, give the ironâ och sedan flödar poesin.
RefrĂ€ngen: âTennis Spirit Ă€r motstĂ„ndarns sorg, Tennis Spirit det börjaâ med Borg, Tennis Spirit tar hem Davis Cup, tennisspiriten tar oss till toppâ.
Det bestÀmdes att skivan skulle ges ut i september, lagom till Stockholm Open och sÄ blev det. Den turneringen vanns för övrigt av Stefan Edberg, som efterÄt gratulerades av Prins Bertil.
Genom alla Är har det producerats en del idrottsmusik sÄ i den meningen Àr Davis Cup-lagets dÀnga ingen raritet.
I samband med fotbolls-VM 1958 spelade âNackaâ Skoglund in lĂ„ten âVi hĂ€nger medâ och inför VM 1974 skrev förbundskapten Georg âĂ byâ Ericsson sĂ„vĂ€l text som musik till âVi Ă€r svenska fotbollsgrabbarâ dĂ€r landslaget med Ralf Edström och Ronnie Hellström i spetsen var med och sjöng.
70-talets stora friidrotts-ess Ricky Bruch gav 1971 ut lĂ„ten âMig fĂ„ngar ingen brudâ och det alpina landslaget sjöng 1976 in âDĂ€ Ă€ bar Ă„ Ă„kâ, en text för övrigt skriven av visbybon Bosse Carlgren.
Vi minns ocksĂ„ 80-talet med Pernilla Wibergs âPrivilegeâ, Tre Kronors "Nu tar vi dom" och damlandslaget i fotboll: âVi Ă€r tjejer, vi Ă€r bĂ€stâ.
âŠmen hur det Ă€n Ă€r med det, de Ă€r i alla fall i gott sĂ€llskap, killarna i Danne Attleruds Soffgrupp, som de kom att kalla sig vid den hĂ€r utgivningen.
Huvudsyftet med "Tennis Spirit" var alltsÄ att den skulle kompa laget till DC-seger. Och sÄ kom det att bli.
Nationsturneringen Davis Cup har en mÀktig historia. Grundad av Dwight F. Davis spelades den första gÄngen Är 1900, dÄ USA besegrade Storbritannien, de enda tvÄ lag som deltog det Äret.
Med tiden kom det att bli en angelÀgenhet för hela vÀrlden.
Ăven i Sverige har turneringen av flera anledningar satt sig i det historiskt kollektiva minnet.
Dels av politiska skÀl, matcherna mot Rhodesia 1968 och mot Chile 1975 genererade högljudda demonstrationer och massiva polisinsatser.
Till och med musik, faktiskt. Hoola Bandoola Band fick 1975 en mindre hit med âStoppa matchenâ inför mötet med militĂ€rdiktaturen Chile.
Dels, sĂ„ klart, av sportsliga skĂ€l. 1975 tog Sverige sin första DC-titel. Björn Borg var stöttepelare i laget och âBragd-Birgerâ Andersson utrĂ€ttade stordĂ„d under turneringens gĂ„ng.
Det kom sedan att bli svenska DC-triumfer sÄvÀl 1984 som 1985 innan det var dags för Ànnu en viktoria; 1987 i Scandinavium i Göteborg med Indien som motstÄndare.
Ett DC-möte spelas över fyra singelmatcher och en dubbel, svenskarna vann alla fem.
âŠoch precis som i BĂ„stad under sommaren var Danne Attlerud Band pĂ„ plats för att underhĂ„lla under matchdagarna.
UpplÀgget var sÄ klart givet:
â Det var ganska förutsĂ€gbart att Sverige skulle vinna, vi var sĂ„ pass mycket bĂ€ttre. SĂ„ vi hade bestĂ€mt att efter prisutdelningen skulle laget komma upp och sjunga lĂ„ten tillsammans med oss i bandet.
Och sĂ„ blev det; âTennis spirit Ă€r motstĂ„ndarns sorg, Tennis Spirit det börjaâ med Borgâ.
Indierna trodde varken ögon eller öron. Va? Tennis kan de spela, men att de kan sjunga ocksÄ!?
Attlerud skrattar Ät minnet:
â Arne Hegerfors kommenterade i tv, jag minns att han hade svĂ„rt att göra sig hörd mellan matcherna, vi stod rĂ€tt nĂ€ra och störde sĂ€ndningen nĂ€r vi drog pĂ„.
Se dÀr, historien bakom en lÄt som aldrig blev nÄgon större hit, nu nÀr den till slut blivit digital efter att tidigare bara existerat som relativt bortglömd vinyl.