Yvonne Winarve har jobbat på Gotlands Tidningar i 42 år. Nu slutar hon, men inte som pensionär. Hon har fullt upp med annat.
– Vi ska ha årsmöte i fiberföreningen där jag är ordförande och efter det pubkväll i bygdegården och där är jag också ordförande. Så jag har lite att göra i dag om man säger så, sa hon när en tid för en intervju kom på tal.
När Yvonne var 16 år drog hon till fastlandet och lärde sig skriva snabbt för att sedan inse att Gotland nog var bäst ändå.
Det blev en liten sightseeing på andra sidan vattnet och med den kunskapen i bakfickan skapade hon sin framtid där hon hör hemma – på Gotland. För hon är en sann patriot med allt vad det kan innebära.
Egen stil
Med pennan i handen har hon tagit sig fram. Hon har skrivit revyer, böcker och reportage. Det mesta med ”Winarve-stämpeln” fullt synlig. Hon har en alldeles egen stil som avspeglar sig i det mesta hon tar sig för.
Begripligt och lättillgängligt berättar hon om det som rör vardagen. Hon har inga skrupler när det gäller att gå in på detaljer och hon ser det alltid på sitt sätt, opåverkad av komplicerade myndighetsskriverier och fikonspråk, som hon fnyser åt.
Lokalrevyns värld
I lokalrevyns värld passar hon på att ta ut svängarna och gör det ofta till publikens stora förtjusning. År efter år har hon lyft fram tokigheter från öns alla hörn och gjort dessa synliga. Mycket handlar om det som rör landsbygden och jordbruket, där hon har sitt hjärta. Engagerat har hon berättat om allt från märkvärdiga EU-regler till kreativa grisbönder.
Med näsan i vädret har hon tagit sig an väsentligheterna. Att backa för någon har inte varit hennes signatur. Som när den värdefulla baggen dog knall och fall och Yvonne ringde ägaren:
– Jag hörde att baggen du köpt för 70 000, har dött. Det tyckte vi var lite roligt…?
Den småländske nattchefen dök under skrivbordet, men lammbonden var samlad:
– Ja, det tyckte ju inte vi, sa han och mer var det inte med det.
Gotland hemma
Att vara född på Gotland och begripa sig på människorna här, kan ha sina fördelar. Yvonne är inte den som vaktar sin tunga, även om hon fått lägga band på sig i den strama tidningsvärlden. Hennes livfulla berättelser delar hon glatt med sig i andra lämpliga forum. Favoriten hon gärna uppehåller sig vid, är en högt värderad bod, där det är särskilt lustfyllt att vara.
Nu får hon mer tid där.
För Yvonne vill inte att livet bara ska vara jobb.