Xxxxxxxxxx
Genom att spela in filmer, bygga hus och bo pÄ FÄrö har Ingmar Bergman gjort ön kÀnd över hela jordklotet. VÄren 2003 flyttade han dit för gott.För förre GT-medarbetaren Tobias Fröberg berÀttade han om sin stora kÀrlek till FÄrö, sin relation med fÄröborna och om sitt hus som genom Ären vuxit och vuxit och vuxit. PÄ lÀngden.Artikeln skrev Tobias Fröberg för tidskriften FÄrö 2003. HÀr Äterges en fortkortad version av denna intervju.
SkÄdespelarna Àr ocksÄ klara. Gunnar Björnstrand ska spela författaren David. Harriet Andersson och Lars PassgÄrd ska gestalta Davids barn Karin och Minus. Max von Sydow Àr Karins man, lÀkaren Martin.
Och eftersom filmen utspelar sig pÄ en ö Àr inspelningsplatsen sjÀlvklar. I alla fall i Bergmans huvud. Filmen ska spelas in pÄ Orkneyöarna.
- Idén fick jag efter att ha sett en dokumentÀrfilm om Orkneyöarna. Men SF var förtvivlade över att jag ville spela in dÀr, det skulle kosta sÄ fruktansvÀrt mycket pengar. De gjorde allt för att jag skulle lÄta bli. Jag fick till och med en helikopter till mitt förfogande för att kunna Äka runt pÄ svenska öar och leta efter lÀmpliga inspelningsplatser. Men jag hittade ingen plats som motsvarade mina förvÀntningar.
Vad lockade pÄ Orkneyöarna?
- AtmosfÀren. Jag hade ju skrivit en film som handlade om fyra mÀnniskor och de bodde pÄ en ö omgiven av hav. Jag var fascinerad av det.
Hur fick du idén att Äka till FÄrö?
- Jag och producenten var ute pÄ Filmstaden i Solna. Vi diskuterade inspelningsplats, och jag sa till honom att det blir nog Orkneyöarna i alla fall. En kille gick förbi och rÄkade höra vad vi pratade om. Han tog nÄgra steg till men vÀnde sig i trappan och frÄgade mig: "Har du varit pÄ FÄrö"? "Nej, det har jag inte varit" svarade jag." DÄ sa han: "à k dit och titta, för det kan vara det du söker". Sedan gick han vidare. "Okej", sa jag till producenten, "jag Äker till FÄrö och tittar". Jag tÀnkte att jag gör det, sen har jag gjort allting. Sen Äker vi till Orkneyöarna.
Men först Äkte ni alltsÄ till FÄrö?
- Ja, en aprildag med snö, regn och storm flög vi över till Visby flygplats och dÀr vÀntade en fruktansvÀrt rostig gammal taxi. Vi Äkte upp till FÄrösund och sÄ smÄningom över sundet med den gamla fÀrjan. Den stora, nya fÀrjan har ju ingen köl utan fyra motorer i varje hörn som hjÀlper till att styra, men den hÀr gamla fÀrjan var mer som en liten bÄt. Vi gungade vÀldigt men kom i alla fall över. Vi körde en bit utefter vÀgen som Ànnu inte var asfalterad och svÀngde ner efter en vÀg som följde kustlinjen.
Men du var alltsÄ ganska skeptisk till FÄrö frÄn början?
- Tacka sjutton för det. Jag gjorde ju resan bara för att kunna sÀga sen att "nu Äker vi till Orkneyöarna, nu hÄller jag inte pÄ att Äka runt lÀngre. Jag har fan annat att göra Àn att Äka och titta pÄ svenska öar."
Vad hÀnde sedan under den hÀr första FÄrö-resan?
- FÀrden fortsatte med den hÀr obeskrivliga taxin som jag tror var en gammal Volvo. Jag kommer ihÄg att det lÄg en mattstump pÄ golvet. Jag sa: "TÀnk att det ligger en Àkta matta hÀr inne", dÄ sa nÄgon: "Lyft pÄ den ska du fÄ se". Jag gjorde det, och dÀr vara bara ett stort rosthÄl. Det drog rÀtt friskt. Vi kom upp till raukarna vid Langhammars. Dels insÄg jag att jag hittat en fantastisk inspelningsplats och dels sÄ kÀnde jag Ànnu mer dÀr, i snön och blÄsten, att den hÀr ön var hemma för mig. I "SÄsom i en spegel" skulle ett gammalt vrak spela en viktig roll. "Det finns ett sÄnt" sa chauffören. "Det Àr en rysk gammal trÄlare som gick pÄ grund och flöt i land". Vi Äkte dit, och dÀr lÄg vraket nÄgorlunda vÀlbehÄllet men ÀndÄ rÀtt sönderslaget. Vid det hÀr laget fanns det inga tvivel kvar lÀngre. Filmen skulle spelas in pÄ FÄrö.
NÀsta film som spelades in pÄ FÄrö var "Persona", 1965.
- Ja, och det var dÄ jag bestÀmde mig för att bosÀtta mig pÄ FÄrö.
Hur gick det till nÀr du skulle bygga ditt hus?
- Dramaten skulle delvis ritas och byggas om och jag hade en arkitekt som hette Abrahamsson till hjÀlp. Han bodde förresten pÄ södra Gotland dÄ och dÄ. Vi planerade, han ritade och jag pratade. Jag frÄgade om han kunde tÀnka sig att rita mitt hus pÄ FÄrö, om jag fÄr tillstÄnd att bygga. Han sa "hemskt gÀrna, sÀtt dig ner och skriv en önskelista". Det gjorde jag. Det var som en normal iscensÀttning. Man sitter med sin scenograf och ritar.
Vad hade du för tankar med huset?
- Att det skulle flyta ihop med naturen. Det var bÄdas huvudtanke. NÀr vi var klara med planeringen gÀllde det att fÄ alla dessa tillstÄnd. Det var frÄn militÀren, naturskydd, djurskydd. En massa saker. Jag fick frÄn början inte bygga nÀra stranden. Den dÄvarande lÀnsarkitekten avslog min förfrÄgan Han hette förresten Ingvar Bergmar, he he. Men vid det hÀr laget hade jag spelat in "SÄsom i en spegel" och "Persona" pÄ ön, det hade gett uppmÀrksamhet. FÄrö var dÄ fortfarande en egen kommun tillsammans med Gotska Sandön, Bunge och Rute och de lokala kommungubbarna hade upptÀckt att det hÀr med att ha Bergman pÄ FÄrö som gjorde film, det ger ju kosing. DÀrför gjorde de en uppvaktning nere pÄ lÀnsstyrelsen i Visby och envisades med att jag skulle fÄ tillstÄnd. De lyckades, kan du tÀnka dig!
Sedan var det dags att bygga huset?
- Ja, vi Äkte till FÄrö med lÀnsarkitekten och halva lÀnsstyrelsen för att mÀta ut var huset skulle ligga. Jag sa bestÀmt: "hÀr" men lÀnsarkitekten tyckte lÀngre upp i skogen. "Nej, om det inte blir hÀr blir det inte alls." DÄ gav han sig. Han blev nedröstad och det förlÀt han aldrig. Det blev mycket krÄngel. Det Àr ju vÀldigt strÀngt nÀr det gÀller byggnadstillstÄnd pÄ FÄrö, det Àr det fortfarande. SÀrskilt för de fastboende. De har alltid mest besvÀr. Det verkar som om man inte vill ha nÄgra invÄnare pÄ FÄrö, de vill ha ett turistparadis. FÄrö Àr ju dyrt i drift nu nÀr det Àr storkommun. Jag beklagar faktiskt att det blivit en storkommun.
Blev huset som du tÀnkt dig?
- Ja. Det har vuxit med Ären. Men det har alltid varit mer avlÄngt Àn stort.
Du sÀger att huset vuxit. Vad har hÀnt?
- Jag byggde till ett bibliotek i ena Àndan för jag hade sÄ mycket böcker som lÄg slarvigt utspridda överallt. Sedan byggde jag Àven ett observationsrum. Det Àr ett skojigt rum, vÀnt Ät öster. DÀr kan jag sitta pÄ morgonen pÄ sommaren och se solen gÄ upp ur havet. Jag brukar kalla det för mitt meditationsrum.
UpptÀckten av FÄrö verkar ha satt sina spÄr för ditt filmskapande under 60-talet. "Persona", "Vargtimmen", "Skammen", "En passion" och sÄ givetvis de tvÄ FÄrödokumenten utspelar sig alla pÄ öar. Vilken roll spelade egentligen FÄrö nÀr du skrev de hÀr manusen?
- Det Àr fullstÀndigt omöjligt att sÀga, dÀrför att FÄrö Àr en sÄn vÀsentlig del av mitt liv. Jag kan inte förestÀlla mig mitt liv och hur det sett ut om jag inte haft FÄrö.
SÄ ensamheten pÄ FÄrö Àr inte skrÀmmande eller pÄtrÀngande?
- Nej, jag var som sagt en hel vinter pÄ FÄrö alldeles ensam med den hÀr taxen och skrev "Viskningar och rop". Det Àr nÄgot mycket mÀrkvÀrdigt hur naturen omger en, och hur man blir vÀn med trÀden som stÄr dÀr vid stranden.
BerÀtta om din biograf.
- Jag har flera hus pĂ„ FĂ„rö. PĂ„ Hammars Ă€r det tre stycken. Ett hus heter Ăngen och ett Skrivstugan. Till Skrivstugan kommer författande mĂ€nniskor och nyförĂ€lskade par. Sedan har jag ett hus pĂ„ DĂ€mba som Ă€r vĂ€ldigt vackert, det Ă€r ifrĂ„n slutet av 1700-talet. PĂ„ samma tomt stĂ„r en gammal lagĂ„rd, ocksĂ„ den frĂ„n slutet av 1700-talet. NĂ€r vi gjorde "Scener ur ett Ă€ktenskap" rev vi ur inredningen och gjorde om den till en filmateljĂ©. Det blev en vĂ€ldigt liten ateljĂ©, men det gick bra Ă€ndĂ„. NĂ€r filmen var klar tĂ€nkte jag att jag mĂ„ste ha en bio, det har jag drömt om sedan jag var barn. TĂ€nk att ha en egen bio! Och den hĂ€r lagĂ„rden skulle bli en fin bio. Vi hade en urpremiĂ€r pĂ„ tv-versionen av "Trollflöjten". NĂ€r den var fĂ€rdig bjöd vi en massa barn, fĂ„röbor och de som hade varit med och jobbat pĂ„ "Scener ur ett Ă€ktenskap" pĂ„ vĂ€rldspremiĂ€r. Vi satte upp en vit duk pĂ„ ena vĂ€ggen och byggde ett skĂ„p i andra sidan rummet dĂ€r projektorn kunde stĂ„. Sen hade vi bio. Efter det byggde jag den nuvarande bion som Ă€r vĂ€ldigt vĂ€lutrustad. Men den har inte mer Ă€n 15 sittplatser.
Hur Àr din relation till fÄröborna?
- Jag tycker mycket om fÄröborna. Jag tycker mycket om deras mentalitet, deras
SĂ„ jobbar vi med nyheter