Vrak och hamnrester har hittats utanför öns kust
De vilar i de mörka vattnen utanför Hellvi, nÄgra av lÀmningarna frÄn Gotlands största industri-era: HamnanlÀggningar, bryggor och förlista fraktfartyg, som sedan lÀnge lagt sig till ro och delvis tÀckts av sand och slam.Nu börjar deras fÀrgstarka förflutna nÄ ytan, dÄ en grupp marinarkeologer inlett en kartlÀggning av den tusenÄriga kalkskeppningsepoken pÄ nordöstra Gotland.I gÄr presenterades de första fynden.
Undersökningar av vattnen utanför nordöstra Gotland har genomförts sporadiskt under tiotalet Är, men aldrig sÄ mÄlmedvetet som nu.
Gotlands havsgille har, med hjÀlp av mÀtningar och dykningar, hittat tidigare okÀnda vrak och hamnanlÀggningar pÄ den sandiga och dyiga kalkstensbottnen.
Dessutom indikerar en elektronisk vraksökning att dÀr finns ytterligare lÀmningar, möjligen Ànda frÄn tidig medeltid.
I samband med inventeringen har föreningen Lörje vÀnner anordnat en marinarkeologisk kurs, under ledning av marinarkeologen Johan Rönnby, och man hoppas pÄ en uppföljning nÀsta Är. I veckan genomförde man dessutom en dykkurs, i samarbete med Visby dykcenter. Deltagarna har fÄtt ingÄ i undersökningsteamet, om Àn pÄ amatör-basis.
Totalt har tre vrak med kalklast har hittats, liksom sten- och trÀkistor efter hamnanlÀggningar och bryggor. DÀr hoppas man ocksÄ  vid sÀsongens fortsatta dykningar  hitta lÀmningar efter livet ombord, som benrester frÄn mÄltider, pipor och husgerÄd.
Ett tidigare okÀnt vrak har hunnit undersökas nÀrmare, bland annat av dykaren Kent Lindqvist.
 Skeppet Àr hÄrt nedbrutet  halva Àr tÀckt av en raskant men vad man kan se Àr bland annat dÀcksbalkar och en kalklast. Vi har inte hittat nÄgra tecken pÄ jÀrnspikar  inget sÀger att detintekan vara ett riktigt gammalt skepp.
Skeppet Ă€r tĂ€tspantat och stadigt byggt och bör ha varit pĂ„ vĂ€g mot nĂ„got av ĂstersjölĂ€nderna, Tyskland eller fastlandet. LĂ€ngre fram ska prover tas, efter tillstĂ„nd frĂ„n lĂ€nsstyrelsen, för att tidsbestĂ€mma fraktskeppet.
<span class=MR>Fynden inte överraskande</span>
En viktig part i projektet  bÄde ekonomiskt och för stöd och rÄdgivning  Àr just lÀnsstyrelsen. PÄ plats i gÄr fanns den tillförordnade lÀnsantikvarien Christian Runeby.
 Fynden Àr inte överraskande. Göran har under mÄnga Är hÀvdat att det marinarkeologiska materialet hÀr Àr sorgligt försummat. Nu har det visat sig att han har belÀgg för det.
Göran, det Àr marinarkeologen Göran Ankarlilja det, som har lett dykningarna.
LÀnsstyrelsen har tvÄ intressen i projektet. Dels rent historiskt och miljömÀssigt, att övervaka vad som upptÀcks och vad det innebÀr, dels att skapa en varaktig grund för bestÄende verksamhet i Lörje.
Ekonomiskt innebÀr det att man har satsat 900000 kronor för att bevara Lörje gÄrd, som ses som det naturliga centrumet i en pÄgÄende och  förhoppningsvis  vÀxande verksamhet.
<span class=MR>Stor potential i Lörje</span>
Birgitta Gustafson Àr ordförande i Lörje vÀnner. Hon ser stor potential i omrÄdet kring Lörje, bÄde pÄ land och i vattnet, och hoppas pÄ ett fortsatt gott samarbete, en fungerande kursverksamhet och  i förlÀngningen  betydligt större saker...
 Marinarkeologin Àr styvmoderligt behandlad. Man har inte riktigt brytt sig om att Gotland har varit en jÀttesjöfartsnation och det hoppas vi ska Àndra sig. Dessutom skulle det behövas ett marinarkeologiskt centrum i Sverige  och varför inte pÄ Gotland, hÀr?
Dessutom, kan man tÀnka sig, om proverna visar att det vraket Àr riktigt gammalt sÄ vore det en riktig smakstart för ett framtida marinarkeologimuséum i Lörje.
LÀnsantikvarie Christian Runeby menar att projektet Àr att se som en föregÄngare vad gÀller samverkan, för att skapa varaktighet och  förhoppningsvis  sjÀlvbÀrande verksamheter.
 NÀr det gÀller den hÀr typen av projekt Àr samarbete ett mÄste, och en förutsÀttning för att vi ska gÄ in Àr en redan fungerande verksamhet och eget initiativ. Det jag hoppas mest just nu pÄ Àr att det ska fungera som organisation, bli sjÀlvförsörjande. Vi vet bland annat att det finns en stor efterfrÄgan pÄ dykturism pÄ Gotland, sÄ dÀr finns pengar att hÀmta. SÄ hoppas jag pÄ bÀttre förutsÀttningar för marinarkeologin.
LÀmningarna i vattnen utanför Hellvi kan alltsÄ kasta nytt ljus över en av Gotlands största industriepoker  och över redan gjorda upptÀckter pÄ land.
 LÀmningarna pÄ land har ofta rasat eller raserats, sÄ har de tÀckts av ny byggnation, sÀger Runeby. Ska man hitta riktigt gamla spÄr Àr det nog havet man fÄr vÀnda sig till. Det vi hittar dÀr kan hjÀlpa till att förklara det vi hittar pÄ land och komplettera bilden av en verksamhet vi vet att pÄgÄtt hÀr under tusen Är.
Dokumenterar. I vattnen utanför Lörje pÄgÄr just nu en kartlÀggning av den gamla kalkutskeppningsepoken. Hittills har tre vrak och hamnrester hittats. Dessutom har man fÄtt indikationer pÄ ytterligare lÀmningar. Dykningarna pÄgÄr sÀsongen ut.
Undersöker. Under veckan har deltagare frÄn en dykkurs i Lörje fÄtt möjlighet att delta i kartlÀggningen.
Havsarkiv. LÀmningarna i vattnet Àr ofta bÀttre bevarade Àn de pÄ land. DÀrför kan de kasta nytt ljus över okÀnda delar av Gotlands industrihistoria.
Marinarkeolog Göran Ankarlilja leder dykningarna i Lörjeviken. I gÄr var vÀderförhÄllandena inte de bÀsta, dÀrför avvaktade man med fördjupade undersökningar och följde i stÀllet upp ett tips om en förlist kalkprÄm.
Dykare. En av de som undersökt det gamla vrak som hittats Àr Kent Lindqvist. Han har hört att skeppsmasken, som Àter upp gamla trÀvrak, sakta sprider sig norrut frÄn den skÄnska kusten. "Det innebÀr att det börjar bli brÄttom med marinarkeologin pÄ Gotland, annars försvinner det hÀr fantastiska historiearkivet."
SĂ„ jobbar vi med nyheter